OM MIG         PORTFOLIO          HEMSIDA             ARKIV           KONTAKT

 

Website

 

www.nanowallenius.com

 

In och kolla!

Publicerad idag kl. 01:10

Capital M

 

Alla nyblivna magistrar i Antwerpen deltar i någon slags gemensam massutställning vid namn Capital-M i Park Spoor Noord här i Antwerpen. Enligt mig ser det mer ut som något slags gigantiskt jippo för att göra reklam för konstutbildningarna som Sint Lucas och Akademin har att erbjuda snarare än att erbjuda en professionell plats för de nya magistrarna att ställa ut seriöst med tanke på de dåliga förutstättningarna (fuktig gammal hangar med ojämna, lutande väggar). Igår var öppningen av Capital-M och jag hade t.o.m. investerat i mer professionella kläder för liknande evenemang då jag inför öppningen av Deep End insåg att jag inte hade några passande kläder alls. Igår kände jag mig riktigt fin. Annars sportar jag mest färgglada sneakers och yoga pants.

 

 

 

 

Publicerad igår kl. 23:32

Only Last Spring I Started Wearing Pink

 

Sju dagar tog det att tillverka de 24 första böckerna! Men gud vad nöjd jag är. Upplagan är 50 böcker och resten tillverkar jag i höst. Är inte säker på ifall jag visat upp hur utsidan av boken såg ut men nu så! Boken är storlek A4.

 

 

Publicerad 24.06.2016 kl. 12:25

Installationsbilder 2

Installation shots, Dress For Success / Take It Like a Man by Nanó Wallenius, Antwerp Tower 20th floor, 17.06-24.06

 

Här är mitt andra utrymme. Rummet är L-format och det mest kritiska momentet här var när jag klistrade fast de största bilderna på väggarna. Perfektion är nyckeln till ett bra vitsord och när jag satt på golvet och smetade ut innehållet ur en stor burk klister över mina bilder funderade jag en god stund på vad fan jag hade gett mig in på så nära inpå juryn. Som tur gick allt som det skulle.

I överlag är jag inte lika nöjd med miljön nu som jag var förra veckan. Jag börjar känna att utsikten och de distraherande elementen i utrymmet jobbar emot verket. Jag är nöjd med hur jag placerat bilderna men gillar inte känslan av att det syns att det inte är ett galleri. Som jag nämnde tidigare fick jag departementets enda pris samt två nomineringar för utomstående priser som avgörs av två helt andra juryn. Den första juryn tror jag att jag har en väldigt liten chans att övertyga så den får faktiskt bli av här i Antwerp Tower. För den andra nomineringen, vars jury blir av den 5 juli, bestämde jag mig dock för att bygga upp allting på en helt annan plats eftersom det är en så pass stor summa pengar som står på spel. Att vara nominerad för detta pris är redan något jag aldrig trodde skulle hända mig och då vill jag verkligen att mitt arbete ska kännas 100% rätt och då är inte detta rätt miljö.

Vet egentligen inte vem som är intresserad av att läsa om hur det fungerar när man blir magister vid en konstakademi utomlands, men om inte annat så kan det vara intressant för mig själv att titta tillbaka på senare. Vid Akademin är det i alla fall en massa tävlingar när man blir magister (alla nyblivna magistrar är automatiskt med och tävlar om priser och nomineringar). Vad jag har förstått är det dock inte lika i alla konstakademier i Belgien utan endast Akademin i Antwerpen eftersom den är "viktigast".

Tänker dock inte förklara verken här eftersom jag tycker de ska upplevas på plats och inte läsas om! Det tar liksom bort 70% av spänningen. Jag föredrar att låta verken tala för sig själva.

 

Publicerad 23.06.2016 kl. 22:28

Installationsbilder

Installation shots, Only Last Spring I Started Wearing Pink by Nanó Wallenius, Antwerp Tower, 20th floor 17.06-24.6.2016

 

Förutom att jag vaktat utställningen har jag suttit och editerat mina installationsbilder hela kvällen och natten. Skulle vara fruktansvärt tråkigt att inte publicera något av bildmaterialet innan jag lägger mig, så here we go!

Det ser kanske enkelt ut men alltså det är sjuka mängder jobb som ligger bakom varenda liten detalj. Alltifrån frustrerade e-mailkonversationer med byggnadens ansvariga till att sandpappra bort ojämnheter i väggarna och renovera utrymmet från början till slut. Det var kontorsutrymmen som inte renoverats på minst 10 år så ni kan ju tänka er hur det såg ut. Det som stressade mig allra mest i detta rum var ställningen som boken står på eftersom jag fick den i skick endast ett par dagar innan juryn. Allt annat hade jag planerat in i minsta detalj månader i förväg. Skulpturen och boken var liksom klara redan i vintras och behövde endast finjusteras.

Detta är alltså ena rummet jag huserade i under vår magisterutställning. Jag föredrar detta rum alla gånger över det andra rummet eftersom detta andas mer. Imorgon visar jag bilder från det andra utrymmet.

Jag har dessutom inte filmat innehållet i boken ännu, men så fort det är klart kommer det upp både här och på min hemsida (som fortfarande är under konstruktion)! Det är för övrigt med detta arbete jag även blivit utvald att delta i BredaPhoto festival.

 

Publicerad 23.06.2016 kl. 01:22

Tankarna som dyker upp när man slutat stressa

 

Jag hade typ glömt bort hur det kändes att inte stressa.

Dock är det såklart nu när jag har lite mera tid som alla jobbiga tankar dyker upp, när jag börjar överanalysera allting som kuratorn från fotomuséet sade åt mig förra veckan och jag börjar älta att jag inte bara fick ett vitsord högre än det jag fick. Istället för att nöja mig med att jag fick högst vitsord i klassen och att jag vann årets pris från fotografidepartementet plus två nomineringar så börjar jag redan fundera på hur jag ska göra för att typ bli bättre.

En av dom sakerna som har varit klurigast med att studera vid Akademin är att det är omöjligt att få de tre högsta vitsorden, 18, 19 och 20. Vid Akademin, särskilt ifall man studerar fri konst, ger man av princip aldrig de högsta vitsorden till någon, i alla fall inte vid en konstakademi. Detta system känns konstigt för någon från Finland som får kickar av ha högsta betyg (läs: jag). I Finland vet jag exakt vad som krävs för att få högsta betyg medan jag i Belgien aldrig någonsin kommer att vara nöjd med mina betyg, hur hårt jag än kämpar.

Sedan har vi ju såklart det idiotiska i att jag bedömer mig själv efter mina prestationer. Men så har det alltid varit. Går det någonsin att komma ifrån det?

 

Publicerad 20.06.2016 kl. 20:24

13:09

 

Varning för något osammanhängande text, men jag märkte något som gjorde mig väldigt lättad idag när jag surfade runt på sociala medier.

Jag känner inte längre att jag måste tycka "rätt" och vara fläckfri i andras ögon. I många år har jag gått runt med ont i magen när jag inte känt att jag inte vetat tillräckligt mycket eller att jag gillat någonting som inte är tillräckligt intellektuellt.

Det är med stolthet jag vill förkunna följande saker: Jag älskar Håkan Hellström trots att han är medelklassens priviligerade lilla älskling som sjunger om personlighetslösa tjejer. Jag är inte en särskilt traditionell kärlekspartner. Jag gillar att läsa Murakamiböcker då och då. Jag gillar lättsmält popmusik. Jag namedroppar ogärna svåra författare och tänkare för jag kommer aldrig ihåg vad dom heter. Jag har svårt för filosofi och tycker det är ganska tråkigt eftersom jag har svårt att koncentrera mig på abstrakta tankar. Jag dras till trasiga människor som gör misstag för det är där jag hittar samhörighet. Jag läser inte längre en massa facklitteratur bara för att verka bildad. Jag ogillar tjocka böcker i allmänhet. Jag ÄLSKAR kärlekshistorier. Min humor är inte intellektuellt ironisk utan mer åt kiss- och bajshållet. Jag är inte särskilt fanatisk med att alltid vara PK.

Länge leve det intellektuella förfallet!

 

Publicerad 20.06.2016 kl. 13:27

+ / -

 

 

+ blev godkänd i juryn & fick bra betyg
+ vann pris!!!!! (PENGAR)
+ blev nominerad till två andra pris som avgörs om några veckor
+ Milia var här!
+ bloggläsare hittade till Antwerp Tower (hej Anne-Carine!)
+ Veronica Maggio i Stockholm i augusti med koltrast!!!

 

- person som betedde sig rätt dåligt idag och jag fick vara den där jobbiga ledarfiguren som sätter ner foten och berättar vad som är okej och inte är okej. Känner mig aldrig bekväm när detta händer.
- inte så mycket mer minus faktiskt!

 

Nu ska jag sova.

 

Publicerad 20.06.2016 kl. 00:20

Slutet är nära

Har så dåligt med tid just nu, trogna bloggläsare känner säkert till orsaken till detta - jag avlägger magisterexamen! Den 29 juni är det proklamation och om allt går vägen borde jag få mina papper då.

Vi började renoveringen av vårt utrymme i Antwerp Tower igår och imorgon är det dags att börja borra och hänga mina verk. På tisdag är det dags att limma mina wallpaper-prints. NERVÖS!

 

Publicerad 12.06.2016 kl. 17:29

Musiklistan

 

Alltså finns få saker som jag älskar lika mycket som att upptäcka ny musik. Är själv gammal musiker och trodde själv jag skulle bli musiker som vuxen. När jag blev äldre tog bildkonsten dock över och idag njuter jag av och utövar musik utan att känna press över att vara särskilt duktig på det. Det pirrar i magen när någon av mina musikintresserade kompisar eller bloggare med bra musiksmak tipsar om ny musik! Tycker det är magiskt att vissa människor har exakt samma musiksmak som jag och jag upptäcker definitivt mest musik genom andra musikintresserade eftersom jag aldrig har tid att leta själv.

 

Nämn dina favoritlåtar/artister från olika årtionden.

1960 - Serge Gainsbourg

 

1970 - Queen, Joni Mitchell, Electric Light Orchestra, Dolly Parton & Simon & Garfunkel

 

1980 - Depeche Mode, Adam & The Ants, Fisher-Z

 

1990 - Jonathan Richman (inte typisk 90-talsmusik men skitbra, känns f.ö. som jag tappat något här?)

2000 - Black Eyed Peas, Destiny's Child

2010 - Beyoncé, Nicki Minaj

 

Vilket är ditt favoritårtionde inom musik?

1970- och 2010-talet.

 

Dina mest episka låtar ever.

Förutom en massa Håkan-låtar så har vi dessa:

Så episk, finner inga ord. Avis på Janis röst.

Denna låt känns så fruktansvärt sorglig och ärlig mellan raderna och trasas sönder inombords när jag hör den. Detta är min och en annan persons låt.

Bästa Bond-låten som någonsin gjorts.

Är ju som bekant kär i Kwabs.

En person spelade den här låten för mig som present och det är bland det vackraste jag någonsin hört. Lämnade mig lite golvad där och då.

 

Vilken musik är din nyaste upptäckt?

Luft av Baya, blev tipsad i Beijers och Broströms musikpodd (finns ej på youtube).

Superpeppig låt! Gillar även Dot Net av Battles.

Den här låten är mitt Antwerpen 2016. Ps, videon typ är en ode till den nypopulära estetiken.

 

Vilka album kommer du lyssna på i sommar?

Veronica Maggios nya. Har nästan redan spelat sönder den men så blir det med nästan allt hon ger ut.

 

Favoritpowerlåtar?

Har en hel lista:

 

 

Har du några guilty pleasures inom musik?

K-pop. Ogillar tanken på att man ska "skämmas" över att gilla viss sorts musik men erkänner att jag aldrig har skrutit om att jag gillar K-pop ibland, haha.

 

Vilket land kommer majoriteten av musiken du lyssnar på ifrån?

Sverige. Lyssnar på extremt mycket svenskt och hittar mycket nytt via P3.
 

Låtar/artister du gillat hela ditt liv.

Britney Spears och Sås & Kopp, haha.

 

Låtar/artister du älskade i högstadiet men inte längre.

Herregud, men okej - System of a Down, Metallica, Slipknot, Iron Maiden osv, lyssnade nästan enbart på detta i högstadiet.

 

Låtar/artister du gillar nu som du ogillat tidigare.

Förstod inte Nicki Minaj riktigt när hon precis blev populär men nu är hon en av mina favoritartister. Samma sak med J-biebs!

 

​Bästa partylåtarna?

Enskilda fantastiska låtar jag älskar att dansa till:

 

Annars har jag en spellista här:

 

Vad är viktigare, melodi eller lyrik?

Melodi. Lyrik kan också vara helt fantastiskt men det är melodin som sätter sig i mitt huvud.

 

Vilken artist sjunger din favoritlyrik?

Håkis <3
 

Vilken musik kan du absolut inte lyssna på?

Har svårt för sån där "typisk klassisk filmmusik" som låter som en blek kopia av något. I så fall lyssnar jag mycket hellre på riktig klassisk musik.

 

Om du bara fick lyssna på 5 artister för resten av ditt liv, vilka skulle dessa vara?

Eftersom döda artister inte kan ge ut ny musik kommer jag bara nämna levande artister - Beyoncé, Nicki Minaj, Veronica Maggio, Håkan Hellström och Zara Larsson eftersom jag gillar henne so far och hon är så ung att hon kommer hinna producera ny mycket musik under resten av mitt liv.

 

Publicerad 01.06.2016 kl. 20:38
 

 

ag är Nanó Wallenius, innehållsansvarig på bloggtjänsten Ratata. I övrigt är jag skribent,
konstnär 
och gravt internetskadad. Lever i princip på avokado och äger för många växter. Denna blogg fungerar som mitt anteckningsblock. Mig kan ni alltid mejla på nano@ratata.fi.

Är nybliven magister i konst från Koninklijke Academie voor Schone Kunsten. Hamnar då och då i Åbo var jag även studerat konstvetenskap, genusvetenskap & kinesiska. Arbetar och bor i Antwerpen. Mer information om vad jag gör finns på min hemsida och i min kreativa portfolio.

 

Follow

 

____________________________________

Arkiv

____________________________________

Favoitinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången

 

____________________________________

Mina bästa 

Astrid

Caroline

Emily

Fia

Hani

Hanna

Jenna

Julia

Karin

Liisa

Linnéa

Maggie

Mikaela

Miilo

Peppe

Riina

Rofa

Sara

Satu

Vanessa

 

____________________________________

RATATAPODDEN #4 - Menssnack, bristfällig utbildning och sexuella trakasserier

Nanó kröner sig själv till Svenskfinlands underlivssvampqueen och berättar om hur det lektes gruppvåldtäkt på skolgården under lågstadietiden, Julia berättar om Kamratpostens roll i sitt liv och Astrid jämför finska polischefers uttalanden om sexuella trakasserier med svenska.

 

____________________________________

© Nanó Wallenius 2016