Veckans outfitta

 

 

Som utlovat svängde jag förbi studion för att fota tröjan som min mother-in-law köpte åt mig.

Hela dagen har jag känt mig som en överkörd igelkott, sjuk som jag är. Min babe ringde mig också vid midnatt eftersom hennes chef förlängde hennes arbetspass till klockan halv två och stackarn missade sitt sista tåg. Totalt ansvarslöst av hennes chef (blir sjukt arg varje gång hon berättar historier från sitt jobb) men jag tycker bara det är mysigt när hon sover hos mig. På morgonen cyklade hon snabbt som attan iväg till följande arbetspass och jag masade mig genom regnet till konsttillbehörsaffären och sedan till skolan. På vägen hem spanade jag in ett bord som stod på gatan och en kille stannade och frågade ifall han skulle hjälpa mig att bära hem det. Ja, gärna svarade jag eftersom jag faktiskt behöver ett bord. Dock visade det sig att han ville ha något av den mer sensuella sorten i utbyte och det var jag väl inte direkt med på. Han får väl leta efter någon annan tjej att hjälpa bära hem ett bord från gatan. Only in Antwerp.

Imorgon bitti kommer Vale och hämtar mig eftersom vi ska till Aalst för att gå på fotokonstnären Charlotte Lybeers disputation. Ser inte fram emot att stiga upp tidigt men det blir intressant att se min första disputation på nederländska.

 

02.03.2016 kl. 22:35

Dagens outfitta

 

 

Knäppte dessa bilder igår i studion innan jag började med mitt egentliga arbete. Detta är vårjackan jag nämnde tidigare. Storlek 44 och tillräckligt oversize för att jag ska få in två tröjor undertill eftersom det inte riktigt är vår ännu.

Som jag har hatat dessa ben när jag var yngre. Idag ser jag bara ett par starka ben. Starka ben som kan springa snabbt, hoppa långt och sparka hårt, riktigt hårt. Gillar även mina skor. De är lämpligt klossiga och låter rätt mycket när jag går. Verkligen ett par perfekta "fuck you"-skor. Bättre bild här.

Att det märks att jag är frustrerad idag? Herregud ja. ja. JA! Men vissa saker är nog bättre att lämna bakom sig. Jag har gjort mitt bästa (hallå, har vi träffats? Jag lever på kickarna jag får av att prestera och göra mitt bästa och göra alla glada och nöjda!) och ångrar inte ett SKIT.

Nu ska jag gå och göra något som gör mig glad. Because I'm worth it.

 

25.02.2016 kl. 13:01

Fredag den tolfte

 


Det har varit en minibloggpaus här. Denna vecka har jag överanvänt mina Hakki-smycken och känt mig äckligt bortskämd som köpte två, men kom sedan fram till att det inte är någon idé att gå runt och skämmas för att man har köpt någonting man ändå har längtat efter i över ett år. Det var trots allt ett noga övervägt beslut och jag har tjänat mina pengar själv, alltså köper jag vad jag vill. Brukar drabbas av dåligt samvete när jag köper saker eftersom jag levde extremt fattigt förra läsåret (fick inget studiestöd) och levde på korta vikariat och snuttjobb. I år får jag äntligen studiestöd igen och har dessutom lite frilanspengar för att kunna äta mer varierat än havregrynsgröt på vatten istället för mjölk, vita bönor, ris och vitkål.

Jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om hur man sparar pengar efter hur jag levde förra året. Sparandet blev lite som en sport för mig och jag snålar fortfarande oerhört mycket. Därav det dåliga samvetet när jag köper något jag inte behöver för att leva.

Nu ska jag i varje fall på late lunch med Astrid. Det är för övrigt ännu inte för sent att ställa frågor! Man kan även be mig skriva om något specifikt ämne. Det ger mig något att skriva om, just nu har jag lite slut på idéer.
 

 

 

12.02.2016 kl. 13:33

Klädutmaningen

 

Efter att ha läst Fina Linas efterlysning av outfitbilder samt diskuterat saken med mina bordsgrannar under inspirationsbrunchen i söndags kom jag fram till att jag vill starta en klädutmaning här på Ratata. Den går ut på att posta en bild av en vardaglig utstyrsel och att svara på ett par frågor. Vem som helst kan starta denna klädutmaning och ge utmaningen vidare till vem som helst!. Här är frågorna jag tänkte att man kunde svara på:

Vad gör du för att hålla dig varm under vintern?

Idag var det ju inte precis någon midvinterkyla men mitt bästa tips är att dra på sig två lager strumpbyxor i 100% ylle från t.ex. Falke (finns bl.a. på Stocka). Annars ser jag även till att alla mina tröjor och kappor är ylle och kör lager på lager. Denna vinter har jag även upptäckt Uniqlos Heat Tech-tröjor som jag använder som första lager under alla kläder, direkt mot huden. Rekommenderar dem! När det är för många minusgrader struntar jag i hur jag ser ut och då använder jag dunjacka. Brukar gå armkrok med kompisar om det är svinkallt, det är också ett bra tips. Just idag var det inte särskilt kallt och jag tog av både mössa, halsduk och vantar för det blev helt enkelt för varmt.

Vad är din filosofi vad gällande kläder?

Jag ser kläder som något framförallt praktiskt, bekvämt och snyggt. På morgonen ska det ta så lite tid som möjligt för mig att klä på mig och av den anledningen är alla mina kläder är svarta, gråa, bruna och vita. Jag är också en stor anhängare av andrahandskläder och hållbara material även om jag inte alltid har råd till det. Brukar även vänta ett par dagar innan jag köper något jag gillar men under reor spontanköper jag ibland.

Vad har du på dig på bilden?

Klänning från Monki, ljusgrå ylletröja & yllekappa från COS, strumpbyxor i ylle från Falke. Skorna är typ 7 år gamla om jag har räknat rätt, minns ej märket. Och så kånken såklart som typ varenda en människa har men vad gör det när det är världens mest praktiska väska! Mina smycken som inte syns så bra är origamifåglarna från PUF Design-affären i Forum i Åbo samt ett halsband i form av en tand från Kina.

Hur piffar du upp din look?

Alltså, detta har inget med kläder att göra men jag sover väldigt ofta med knutar/tofsar i håret och då får jag det där rufset som jag gillar. Så länge mitt hår är lite mer spännande brukar jag tycka att jag ser bra ut i de flesta kläder, faktiskt.

 

Okej, jag börjar utmaningen! Jag vill se Hanna, Emily, Linnéa, Julia och Miilo fortsätta!

 

28.01.2016 kl. 19:44

Vintermunderingen

 

 

Den här hösten har jag sett nästan exakt likadan ut varje dag. Var i studion i morse för att fotografera till magisterprojektet och bestämde mig för att ta en minnesbild av min höst/vintermundering. För det mesta cyklar jag alltså runt i min gamla moccajacka köpt i andra hand för fyra år sedan. Den överlevde branden hemma hos mig för två år sedan och är fortfarande i fin form (den var dock helt svart av sot och röklukt men tvättades av ett specialtvätteri). Belgien begåvades i år med temperaturer mellan 8-15 grader och sol under nästan varje dag av december månad, vilket har inneburit att jag använt min sedvanliga svarta polotröja i kashmir (ej i bild) plus denna jacka. Till det har jag alltid svarta läderstövletter och svarta/gråa kläder. Har ingen lust att fundera på färgmatching av kläder hela morgonen och om allting i garderoben är grått och svart så passar ju allting ihop. Just precis så tråkig är jag. Mitt mode- och vintagegalna 16-åriga jag skulle säkert ha gråtit om hon hade vetat.

 

06.01.2016 kl. 22:20

I den västerländska kulturen existerar inget magfett

"Folk frågar mig ibland hur det kommer sig att jag så ofta använder magkorta toppar.

Kanske, bara kanske, är det så att jag gillar min mage?"

 

Efter diverse om och men publicerade jag detta på min instagram för några dagar sedan.


Som före detta modebloggare (allt möjligt galet har man hunnit med) var jag en gång i tiden rätt van vid att tänka på vilka vinklar som var de mest smickrande för att ta bilder av mig själv. Med smickrande menar jag då självklart vad samhället fått mig att tänka att är smickrande. För en korvig mage är ju inte direkt något vi ser i reklamer eller på tidningsomslag (ifall det inte görs i form av ett statement, för att sedan snabbt återgå till det maglösa idealet).

Nu är ju jag inte alls överviktig, för det om något skulle säkert ha varit rent av provocerande. Det är nog få saker som skapar ett så pass stort normaliserat regn av hat och hån som överviktiga som glatt visar upp sina kroppar. Bland annat LD har skrivit en del om detta.

Jag väntar på den dagen då kvinnokroppen inte dagligen figurerar som objekt i vår visuella kultur eller något slags debattämne som över huvud taget behöver diskuteras. I väntar på den dagen kommer jag fortsätta gå med magkorta toppar när jag känner för det.

Det må vara så att magfett inte existerar i den västerländska bildkulturen.

På min kropp existerar det dock i högsta grad och att gömma detta faktum ligger inte nödvändigtvis högst upp på min prioriteringslista.

 

13.07.2015 kl. 00:36

Kontur

 

 

Klicka på bilden för att komma till tidskriften Konturs nya hemsida - Svenskfinlands snyggaste onlinetidskrift som dessutom färgmatchar mina bilder väldigt bra. I sommarens nummer medverkar jag med en reflektion kring kläder, kön, klass och tid.

 

08.07.2015 kl. 00:27

Ta rosa tillbaka!

 

[Disclaimer] Observera att jag än en gång pratar om ordet flicka som en socio-kulturell skapelse.

 

Jag äger bara ett rosa plagg - en långärmad t-shirt som är av det mjukaste materialet jag någonsin känt på. När jag såg den på ett lopptorg var jag dock tveksam till den på grund av färgen. Sedan började jag tänka på hur dumt det vore att inte köpa ett mjukt och annars fint klädesplagg bara på grund av jag är rädd för en färg. Det var ju faktiskt ett par nygamla t-shirts som jag ändå var på jakt efter. Vad var det egentligen som gjorde att jag skruvade på mig vid tanken av att bära något rosa?

”Den allmänna regeln är rosa för pojkar och blått för flickor. Anledningen är att rosa är en tydligare och starkare färg, som lämpar sig bättre för pojkar, medan blått är mera känslig och prydlig, och är sötare på flickor." står det i den Amerikanska handelstidningen Earnshaw’s Infants Department från 1918. (källa)

Detta är inget häpnadsväckande - många feministiskt intresserade har hört att innebörden bakom blått & rosa har varit omvända en gång i tiden. I västvärlden associeras idag färgen rosa med det kvinnliga könet.

Det känns också som att rosa, särskilt chockrosa, har blivit stämplad som en vulgär färg som berättar mer än övriga färger. Jag gissar på att flera har en specifik åsikt om chockrosa än om exempelvis blått, grönt eller brunt. Rosa är helt enkelt en laddad färg. Fundera själv en stund - i vilka sammanhang ser du oftast färgen rosa? Av vilka orsaker väljer du att bära/inte bära färgen? Resonerar du likadant när det gäller t.ex. blått eller brunt?

När jag frågar mig själv dessa frågor kommer jag snabbt fram till att jag associerar rosa med yngre flickor, vilket gör att jag kommer att tänka på föräldrar som väljer att klä sina döttrar enbart i rosa och sina söner enbart i blått. Naturligtvis handlar en genusmedveten uppfostran om mycket, mycket mer än bara färgen på kläder - men tanken gör ändå att jag automatiskt inte identifierar mig med färgen. Samhället läser färgen som stereotyp för flickor och jag känner inte att jag passar in i mallen "stereotyp flicka" och vill heller inte associeras med detta (den tankegången berättar också mycket om hurudan uppfattning jag personligen har av ordet flicka i vår kultur, alltså något ganska passiviserat). 

Jag vill reclaima färgen rosa. Normalisera, ladda ur och borsta av den - göra den till en lika naturlig del av min garderob som vilken annan färg som helst. Jag vill kunna bära den med stolthet men också som en protest mot det patriarkat som reducerat den till drag som passivitet, naivitet och vulgaritet.

 

 

 

Boktips om temat: Rosa: den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson. Har hört mycket gott om boken, men har inte hunnit läsa den än!

 

*Och när vi nu ändå håller på så skulle det vara helt awesome att även ge ordet flicka helt nya associationer som inte kändes lika begränsande som nu.

30.04.2015 kl. 14:34

Klänningar och klass

 

Min farmors konfirmationsfoto

 

*Observera att jag ser ordet flicka som en social konstruktion när jag skriver om flickor & flickskap. Ordet flicka är ett ytterst mångfacetterat begrepp som ej bör reduceras till vissa inre och yttre attribut. Samtidigt är det otroligt associationsrikt och beroende på socio-kulturell kontext finns det vissa återkommande element inom flickskap, t.ex. fokus på utseende, vissa lekar, intressen och beteenden.
** För eventuella släktingar som läser detta vill jag påpeka att jag älskar min mormor, farmor & mor precis lika mycket, men att det måste få vara tillåtet att prata om klassskillnader, uppfostran och analysera hur det påverkar människors beteenden.

För att spinna vidare på flickskap, klasskillnader och generationer av flickor blev jag jätteinspirerad av att analysera min farmors och mormors klassbakgrunder till min slutuppgift. Något jag upplever som tätt sammankopplat med flickskap är kläder. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så kommer min mormor och farmor från väldigt olika hem. Min farmor växte upp på landsbygden, arbetade sig genom hela barndomen, utbildade sig inte akademiskt och blev ensamstående förälder. Mormor däremot växte upp i ett överklasshem och under hennes ungdom avlöste studentbalerna och festerna varandra.

Jag tänkte citera min mormor angående klänningar:

"På balen var jag klädd i en helt ny aftonklänning i cyklamenfärgad chiffong. Jag tyckte själv att jag såg ut som prinsessan Törnrosa. Den var ganska vid och hade en eller två rader volanger som höll ut vidden i fållen. Upptill hade den små korta puffärmar och en kokett som var finplisserad och dessutom omgiven av en smal yvig volang. Jag blir lyrisk ännu när jag tänker på den."

Sedan kan vi titta på en av de få saker min farmor har att berätta om klänningar:

“Eftersom det inte fanns några tyger fick vår präst skriva ett speciellt utlåtande för att tyg till konfirmationsklänningar skulle kunna inhandlas. De var gjorda i ett lakantyg - det enda tyget som fanns tillgängligt. Annars så återanvände vi allt vi hade och gjorde nya kläder av av gamla.”

Vi kan avsluta med ett citat från min ungdoms "modeblogg", angående balen i gymnasiet:

“Paljettoppen är i och för sig köpt från en vintageaffär, men idén är ju min design! Kjoldelen sydde jag i all hast igår kväll. Väskan är en jättegammal clutch från Sokos. Söta Kadi sade att jag såg ut som en sjöjungfru med min tonade paljettop. Splash!”

För det första är det intressant att se hur återanvändning av kläder, som tidigare var något man kopplade ihop med fattigdom, nu har blivit en trend. Att köpa nya (billiga) kläder i plastmaterial är snarare något som nu kopplas samman med brist på kunskap och "klass".

När jag var liten var det av relativt stor vikt att jag skulle kläs i kläder som passade min mormors och mors idéer om hur en proper flicka bör klä sig. Jag har flera minnen av klänningar jag själv upplevde som tråkiga och obekväma. När jag sedan blev några år äldre tog min farmor mig med ut på shoppingtur. Kläderna jag bär på bilden undertill är resultatet av shoppingturen - en lila topp i polyester med leopardmönster och ett par lösa jeans med broderade blommor längst ner på byxbenet. Jag minns ännu idag min mors förskräckelse när jag kom hem med dessa "smaklösa" kläder. Själv tyckte jag att jag hade de coolaste kläderna i världen!

Fokuset på kläder, och särskilt klänningar, är alltså tätt sammankopplat med flickor. Detta plagg ter sig dock olika beroende på klassbakgrund och tid. Det är väl precis därför jag också valt att fokusera på klänningen (som motsats till arméklädsel) som en del av mitt magisterprojekt.

 

27.04.2015 kl. 15:21

Balklänningar och militärkängor

 

Mitt magisterprojekt som jag nu tjatat ett par gånger om blev en del av Mi Wegelius kortdokumentär Balklänningar och militärkängor! Den går att lyssna på HÄR och HÄR går det att läsa lite bakgrundsinformation!

 

 

 

 


 

02.01.2015 kl. 23:08

 

 

Nanó

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Norden för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 

 

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången