Att jobba icke-prestationsinriktat

Publicerad 30.08.2015 kl. 01:48

 

 

[Disclaimer - jag är säker på att alla i min omgivning som någonsin uppmuntrat mig att sikta högt endast menat väl, men jag har rätt att analysera min uppväxt.]

På senare tid har många i min omgivning (och även på Ratata) börjat öppna upp sig angående pressen på prestation i vårt finska* samhälle. Jag har lyckligtvis aldrig bränt ut mig, men jag har i ett par år haft problem med panikångest och depression - delvis på grund av känslor av att inte duga och att vara misslyckad.

Egentligen är det väl inte känslor av misslyckade en särskilt ovanlig följd av att man uppfostras till att alltid vara duktig och sikta högt och blivit pushad till att prestera och fått höra vilka yrken som duger och vilka yrken man ska akta sig för (läs: gatusopare, städare, "kassatant" etc**).

Just därför tänkte jag prata lite om mitt sommarjobb.

Först och främst - jag är lyckligt lottad som över huvud taget fick ett sommarjobb. Det känns som att det har varit extrem brist på den varan i år i Finland och det måste vara ett fruktansvärt bakslag för studeranden som inte har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt.

Jag jobbar som administrativ medarbetare vid avdelningen för hälsa på Belgiens största statligt finansierade socialskyddsförsäkring, Christelijke Mutualiteit, CM. Tänk er typ Fpa, fast med en mantel av kristna värderingar. Det finns tre stora försäkringskassor i Belgien - den kristna, den neutrala och den socialistiska. Det spelar egentligen inte någon större roll vilket socialskydd man väljer, men till en viss del erbjuder olika socialskydd olika tjänster/återbetalningar och man väljer den man har störst behov av.

Varje dag sitter jag på huvudkontoret i Mechelen var jag går igenom alla hundratals brev som vi får in varje dag av människor som behöver hjälp och ersättning för dyra medicinska behandlingar eller vård. Hittills har jag jobbat med fall som kretsar kring logopedi, diabetes, åldringsvård, rehabilitering, abort***, beroende och palliativ**** vård. Arbetet är ganska repetitivt - vid exakt samma tidpunkt varje dag går jag och hämtar post, sorterar post enligt innehåll och förbereder fallen för att sedan ge vidare till rätt medarbetare ska kunna börja arbeta med dem. Sedan utför jag det avslutande arbetet - jag dubbelkollar allting och skriver brev åt alla inblandade om vilka beslut som tagits och till vilken läkare/specialist/instans de ska vända sig till. Jag har ett eget badge-kort (hej vuxenpoäng) som jag använder vid 7.30 på morgonen när jag börjar dagen, när jag går och äter lunch och när jag lämnar kontoret senare på eftermiddagen.

Jag vågade inte tro att jag skulle trivas, men att jobba med detta kan vara det mest befriande jag gjort i hela mitt liv. Jag känner mig som en del i ett fungerande samhälle där det finns tillgång till ett fungerande socialskydd, en pusselbit i något mycket större. När jag är klar för dagen behöver jag inte ägna någon tankeverksamhet åt jobbet för resten av dagen. Jobbet jag gör går nämligen inte att ta med hem - detta i motsats till mina studier och nästan alla andra jobb jag har haft.

Och vad som kanske framförallt gör mig så himla glad med detta arbete - att kontorsjobba handlar inte om prestationer. Jag behöver inte sticka ut, framhäva mig själv och konkurrera eller jämföra mig med någon. Det finns ingen att imponera på. Jag producerar inte något framstående och exeptionellt - jag producerar något nödvändigt och ibland till och med livsviktigt. Varför ska det ens vara ett mål i livet att vara framstående hela tiden? I ett samhälle där alla jobbar med "häftiga" saker skulle ingenting fungera.

Genom hela livet har jag fått höra att jag kan bli vad jag vill, att jag ska bli något stort, något speciellt - att jag är för "bra" för att arbeta med vissa saker (vilket är en helt jävla vidrig sak att säga). För några veckor sedan berättade jag med stor iver om mitt jobb och hur bra jag trivs för en släkting, varpå hen uppgivet sade "ja, kanske du trivs bättre som kontorstant då".

Efter detta samtal grät jag hela kvällen. 

Det beror säkert på ens familjs bakgrund och attityd huruvida någon känner igen sig i detta inlägg eller inte. Jag är bara så innerligt trött på att vara en världsfrånvänd prestationsprinsessa som måste sikta högt efter ett helt liv av höga betyg, hundratals olika hobbies och så vidare. Det enda jag önskar är att släppa taget om alla hjärnspöken från barndomen. Man blir inte lyckligare av att vara lyckad i någon annans ögon.

Jag väljer min egen lycka. Och just nu finns den lyckan bakom glasdörrarna i CM:s gråa huvudkontor i Mechelen.

 

 

* Jag skriver "vårt finska samhälle" då jag inte upplever samma prestationspress bland mina jämnåriga i Belgien.
** Ryser av klassförakt!
*** Eller oönskad graviditet, som vi så diplomatiskt kallar det här borta.
**** Palliativ vård = vård i livets slutskede.

 

Kommentarer (7)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver?
Jag har flera gånger tänkt på samma. Jag har läst aldrig så många böcker som när jag fabriksjobbade somrarna kl 6-14.30, stressade aldrig hemma när jag var kassatant heller. Somliga somrar har jag helt enkelt prioriterat de här jobben, endast eftersom studie- och annan jobbstress hänger med hela tiden. Efter fabriksdagen (och under den) fickjag bara stänga av hjärnan. Kanske det inte skulle kännas så farligt att jobba på de ställena lite längre, men för mig fattas lite känslan av att göra skillnad. Hjälpa någon, mer än att försöka göra de ensamma pensionärerna lite gladare då de handlar. Tänker mig att lycka och trivsel i slutändan handlar mer om ambition att göra världen en bättre plats, snarare än att karriärklättra. Och det, det är något beundransvärt, tycker jag.
Satu30.08.15 kl. 11:22
Håller med om det där med att göra världen till en bättre plats också känns viktigt. Jag tror t.ex. inte att jag skulle trivas så bra med att kontorsjobba på ett företag som säljer något helt onödigt eller verkar inom ett oetiskt område. Däremot känns det super att kunna jobba med att hjälpa människor - även om det bara är administrativt arbete så måste någon också göra de "tråkiga" sakerna som knyter ihop säcken!
30.08.15 15:15
Tycker det är galet hur negativ synen är på "kassajobb och liknande" trots att det är jobb som vi dagligen är i kontakt med och är beroende av. Och visst känns dagen tusen gånger trevligare om "kassatanten" var trevlig, kollade en i ögonen och önskade god dag än det motsatta! Eller hur man rynkar på näsan om man går på en skitig trottoar - jamen tur att det finns någon som städar (det skulle jag tycka om, få vara ute och se hur något blir rent, vilken tillfredsställelse! )då! Alla behövs ju. Jag drömmer ofta om att jobba med något som inte kräver så mycket huvudbry för att sedan vid sidan om då och då frilansa med mer konstnärligt arbete när det faller mig in. Hög igenkänningsfaktor i den text!
Amanda30.08.15 kl. 14:03
Jag har exakt samma dröm som du - just nu skulle jag typ göra vad som helst för ett fast deltidsjobb här på CM för att sedan kunna köra mitt eget race vid sidan om! Förstår inte över huvud taget varför vissa jobb nedvärderas, för det är precis som du säger - alla behövs!
30.08.15 15:22
Håller verkligen med. Kanske det är något som hör till just den finska kulturen, prestationshetsen. Jag bor i Sverige (men kommer från Åland) och här (Sverige) har man ju t.ex. inte betygsättning i grundskolan alls på samma sätt som i Finland. Å andra sidan tycker jag att många är utbrända/deprimerade här med. Men det är ju bara min egen uppfattning.

Har själv också jobbat i en mataffär flera somrar och trivts jättebra med det just pga det du beskriver, att kunna släppa jobbet när man slutar. Nu utbildar jag mig till förskollärare och där är det ju inte alls samma sak. Också ett yrke med relativt låg status dock...
Malin30.08.15 kl. 14:11
Jag tror att hela den skandinaviska kulturen värdesätter hårt arbete och "att vara duktig" på ett annat sätt än t.ex. här i Belgien. Så jag kan bra tänka mig att det också existerar i Sverige. Men ja, såklart är alla familjer och bekantskapskretsar olika beroende på bakgrund. Förskolelärare är ju också ett helt sjukt viktigt jobb och det är hemskt att det nedvärderas. Tror att det beror på att jobba med barn har en "kvinnlig" stämpel och yrkesområden med kvinnor i majoritet är lägre avlönade - hemskt! Vad kul att se att du har en ny blogg förresten :) Kommer ännu ihåg din gamla och alla dina fina illustrationer!
30.08.15 15:29
bra skrivet! alla är olika och trivs med/är nöjda med olika jobb, och det är en bra sak! det är så hemskt att många viktiga jobb är nedvärderade.
Caroline31.08.15 kl. 22:38
tack - och ja, man borde få göra helt vad man vill, blir så ledsen av människor som ser ner på vissa typer av arbete :(
01.09.15 12:46
Huhhu känner nog igen mig massor... Precis på samma sätt känner jag inför att jobba på eftis, det är SÅ skönt att inte behöva ta hem jobbet eller försöka imponera på någon (som jag känt press på att göra på mina praktikantjobb där jag mått skitdåligt). När jag berättade om mitt nya jobb för en motsvarande släkting var en av kommentarerna (i nedlåtande ton) "jaså, så du ska börja förvärvsarbeta". Blir galen! Jag vet inte om jag vill jobba som eftistant hela mitt liv men so what ifall jag skulle göra det, såna jobb är ju jätteviktiga. Och håller med om att arbetslycka väl snarare handlar om att hitta pusselbitskänslan där en får vara med och göra världen till en bättre plats än att karriärklättra.
koltrast01.09.15 kl. 11:15
älskar ordet "pusselbitskänsla" :) Det borde finnas i Svenska Akademins ordlista eller nåt! Men ja, vad tråkigt att vi båda dras med släktingar som har "åsikter" om vad vi borde göra och bjuder på nedlåtande kommentarer när vi är nöjda med våra beslut. Eftistanter och kontorstanter behövs!
01.09.15 12:56
Otroligt bra text! Känner igen mig och håller med.
Elin01.09.15 kl. 13:15
Tack så himla mycket!
05.09.15 10:25
Så bra skrivet! Jag känner definitivt av en stor press att leverera, och i den här branschen (journalistbranschen) ska man ska hålla sig uppdaterad om exakt allt i världen. Så jobbet slutar inte efter arbetstid. Det är tungt. Dessutom är jag omringad av hemska nyheter jämt. Älskar det jag gör, så måste kanske hitta mitt sätt att göra jobbet på.
Frida04.09.15 kl. 09:56
Tack och lycka till med att hitta din väg! Har själv jobbat som frilansskribent vilket ju inte innebär deadlines varje dag såklart, men kan absolut tänka mig att det skulle vara tungt. Gott att du älskar vad du gör dock! Det hjälper säkert väldigt mycket.
05.09.15 10:28

Outfittan

 

 

 

 



 

Hungover men snygg tänkte jag idag. Blev rätt bra.

 

 

 

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:07

jeans on jeans

 

 



 

Så här såg jag ut igår. Kom nyss hem från jobbet och nu ska jag på en fest där alla ska va utklädda till nåt som börjar på bokstaven R. Vad jag klädde ut mig till får ni se senare. puss

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:07

15:38

 



 

Har läst ett kapitel i Moa Gammels Genier nu. Tänker lägga en snygg makeup och sedan ta mig till stan. Hörs senare ♥

ps Lisa Lindgrens design är genialisk och passa mkt bra med mina blåa linnelakan

 

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:06

♥ Princess Nokia ♥

 

 

I’m a champion of making what is ugly or what is unwanted into something that is very beautfiul, or something that is special. And i think, that as a woman who owns that, it takes a lot of balls not to be pretty and to forcefully be ugly first, and then allow my beauty to shine through my ugliness. I think that is something that I'm commenting in my work, i like things that are unconventional. I think all forms of femininity are beautiful.

 

Var på Princess Nokia i Het Bos i fredags. Alltid lika märkligt att se en stor idol live. Funderar förresten på om hon ens hunnit bli populär i Sverige eller Finland ännu? Om ni inte lyssnat på Tomboy än, LYSSNA! Finns tyvärr inte på spottan men kommer förhoppningsvis dit snart med. Hata att varken Beyoncés Lemonade eller Princess Nokias 1992 finns där :(((

 

 

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:05

De små sakerna

 

 

 

Tbh, jag har varit ett jävla vrak sedan februari. Har inte ännu kommit fram till hur jag borde förhålla mig till mitt mående på den här bloggen, så jag har bestämt mig för att det får vänta. Den här bloggen ska vara kravlös och jag behöver inte komma fram till alla slutsatser samtidigt. Att faktiskt också skriva ut det känns också bra.

Med min terapeut pratar vi mycket om värderingar i livet och vi tänker långsiktigt på hur jag ska bli bra igen och skapa mer hjälpsamma beteendemönster för mig själv. En sak som jag dock blev tipsad om av en vän var att skriva en lista med pyttesmå vardagliga saker som gör mig glad för de där dagarna då allting verkligen känns värdelöst. På ett sätt känns det lite skämmigt att ha vissa punkter med på listan för att de är rätt ytliga, men hey, om de gör att jag orkar ta mig framåt just nu, varför inte. Eftersom jag inte orkar tänka på mitt inre så mycket känns det också logiskt att jag fokuserar på mitt yttre. Kläder, smink etc känns inte heller som en destruktiv grej för mig. Det är avkopplande eftersom det inte finns någon press i det.

Therefore, här är början på min quickfixlista för roliga/sköna grejer i icke-kronologisk ordning för dåliga dagar.

1. Lägga snygg makeup
2. Lägga ner tid på att testa mina kläder hemma och hitta en riktigt najs outfitkombination och sedan bära just dom kläderna
3. Pinteresta
4. Kravlöst häng med en kompis
5. Mysa med en kompis, kroppskontakt med en kompis. (Varför rör inte vänner varandra mer? Jag älskar att jag har vissa vänner jag kan ha kroppskontakt med)
6. Sova med en kompis
7. Köpa ett nytt läppstift eller en ögonskugga
8. Köpa något nytt i mataffären som jag inte testat förut, t.ex. cashewnötmjölk som jag köpte igâr
9. Köpa kokosvatten eller färska bär
10. Stretcha kroppen
11. Ring med en kompis som bor utomlands
12. Att redigera instagrambilder
13. Att tillåta mig själv att faktiskt bara ligga på min säng i en timme mitt på dagen
14. Ta spårvagnen in till stan istället för att cykla
15. Hitta ny grym musik via Spotify
16. Köpa snittblommor eller en ny växt
17. Ge något spontant till en kompis och se hens reaktion
18. Berätta åt folk man gillar att man gillar dom
19. Att sitta på en uteservering eller i en park när det är sol
20. Skummad mjölk och kanel på nylagad espresso
21. Laga vacker mat och äta den
22. Tänka ut fina färgkombinationer
23. Att ta av mig mina jobbkläder när jag kommer hem
24. Att smörja in min kropp med någon väldoftande kräm, att ha mjuk hud
25. Att dofta gott i allmänhet
26. Gå runt i en parfymaffär och testa dofter
27. Att kolla på min tatuering och fundera på vilken av mina planerade tatueringar jag vill ta till näst och var
 

More to come!

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:05

Det perfekta porslinet

 

Ett skepp kommer lastat med ett inredningsnördigt inlägg av hög rang. Meeen jag jobbar med försäljning av Artek och Iittala i Antwerpen så då blir det lätt att man vet lite för mycket och tänker lite för ofta på det man jobbar med.

Jag har funderat en del på vad för porslin jag vill ha som standard hemma och har kommit fram till en kombination jag verkligen gillar men som kanske kräver att jag målar om köket. Jag snackar om Teema Dotted Blue från Iittala + Ikeas rosa Dinera. Det enda som suger är att färgen Dotted Blue inte tillverkas i större modeller än 0,3l i muggar (vilket jag tycker är snäppet för smått) och så har vi ju priset såklart. Den 29 maj har vi dock en stor rabattdag för vår personal på Iittala och detta skulle ju vara det perfekta tillfället att slå till. Har fram tills dess att fundera iaf. En kombination av rosa Dinera + Teema Dotted Blue skulle dessutom passa så otroligt fint med mina behagfull-bestick från Ikea (bilden ovan!).

I framtiden kommer jag endast köpa matt metall till mitt kök, det är så sjukt snyggt. Min dröm är att ha alla Tools + Collective Tools designade av Björn Dahlström i mitt kök. Men just nu får Behagfull-besticken stå för den enda matta metallen so far, de kostade dessutom som inte kostade lika galet mycket som Citterio 98-bestick från Iittala (som jag annars tycker är snygga men de väger inte tillräckligt mycket i handen?).

 

 

Mitt kök är alltså ljusblått just nu, vilket jag tycker ÄR väldigt fint men det känns inte riktigt rätt längre ifall jag satsar på kombinationen ovan. Vill även ha trägolv till köket men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga än.

Nu ska jag ut och springa.

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:04

☀☂☁

 

 

Vaknade upp hos Valentina och sitter just nu och jobbar hos Eli på Waterloogatan och dricker kaffe ur en Paradiskopp från Arabia med en katt i famnen. Det är sjukt hur mycket grejer hans föräldrar har från Arabia och Iittala?? 

 

Veckans + / -

+ Elias spontanlagade kyckling med marockanska influenser till lunch igår och det var så jävla gott. Marinera kycklinglår i massor gurkmeja, saffran, nejlika, salt, peppar, kanel, kardemumma, vitlök, ingefära och olja. Stek bruna champinjoner, vårlök, vitlök och vanlig lök och släng allt i en ungsfast form med lite russin. Låt vara i ugnen läääänge på låg temperatur tills kycklingen blir mörare än mörast. Hacka färsk mynta och koriander och kasta över ugnsformen, placera formen mitt på bordet och ät med händerna med hjälp av marockanskt bröd!

+ har börjat bli mer och mer intresserad av kläder igen. Min bloggkarriär startade ju som modebloggare typ 2006. Att återupptäcka kläder gör mig glad! Antwerpen är ju dessutom Europas modehuvudstad och här finns så sjukt mycket fina affärer att gå runt och titta i

+ Spontanåker kanske till Mechelen ikväll för att hälsa på en kompis!

+ Elias påminde mig även om att Mall Grab kommer att vara på nattklubben Ampere snart, han ska dit med sin rumskompis. Jag köpte biljetter tillsammans med Thomas igår. Det är dagen innan en jobbdag men ser SÅ fram emot musiken så det får nu bara vara så

+ Julia kommer till Antwerpen i maj, wtf!!! Ska bli så kul!

- torktumlade min tvätt på tvätteriet igår lite väl varmt och en av mina favorite t-shirts krympte :'-(

- mina marimekkolakan är fulla av små vita fjun från mitt billiga underlakan i flanell

- mood swings

- vill ha fler jobbskift från baren jag jobbar på

- ONT I RYGGEN

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:03

High Maintenance Girl™

 

 

Så vad annat har jag gjort förutom att lyssna sönder Drake's More Life playlist på senare tid? T.ex. följande:

 

- Upptäckt blåa kläder. Plötsligt köper jag allt i blått. Sängkläder, vårjackor, t-skjortor, badrumsmattor. 

- Hånglat och druckit vin på ett fult lakan en solig dag i Stadspark med en misogyn tinderdejt. Vi blev även påskitna av fåglar i samma veva. Kunde inte bli full på kvällen för då har jag hangover på morgonen och att jobba med hangover är inte något jag rekommenderar. Då var dagsfylla och hangover på kvällen ett bättre alternativ.

- Irriterat ihjäl en tjej på nya jobbet eftersom jag inte vet skillnaden mellan olika kaffesorter, hur man blandar alla drinkar och hur man häller upp olika slags ölsorter etc. Jag bara ler ännu bredare och fortsätter göra mitt bästa. Bitch don't kill my vibe. Seriöst.

- Fortsatt att tänka på att man är stark om man vågar känna, vågar prata, vågar bearbeta, vågar ta tag i saker. Ingen annan ska någonsin få mig att tänka något annat igen.

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:02

nytt jobb och 22 grader

 

 

 

Det är märkligt hur man kan förändras. Jag började mitt tredje jobb som servitris/barista på en bar/lunchställe igår och jag var lugn som en filbunke trots att det var tid för apéro samt 22 grader, dvs fullt!

Jag är knappt nervös eller excited för nya saker längre eftersom det känns som att ingenting ändå spelar någon roll. Vet inte om det beror på att jag funnit ett sätt att "leva i nuet" (mygod låter så cheesy men ni fattar?), att jag inte tänker varken framåt eller bakåt, att jag bara gör gör gör och inte tänker. Men jag funderar också på ifall det har med att göra att jag på riktigt slutat bry mig om saker ens kommer att gå bra eller dåligt längre. Allting är ändå en konstant dimma.

Stället ligger iaf i Zurenborg, ett av de finare kvarteren i Antwerpen. Stal lite bilder från deras instagram:

 





 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:01

ett papper på en vägg

 

 

Som utlovat - här kommer presentpappret som nu pryder min sovrumsvägg. 2,50€ var priset och det blev exakt som jag hade önskat.

 

 

Tidigare hade jag en vintage print med papegojor men det kändes lite rörigt.

Dagens minus är att Princess Nokia INTE FINNS PÅ SPOTIFY! Köpte biljett till hennes konsert i Het Bos i maj, går med en massa vänner. For more awesomeness check this out:

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:00

 

 

Nanó
// Brabo Babe

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Finland för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 
Kärleksbreven kan ni skicka till
nano@ratata.fi

 

 

Mer information om vad jag gör finns på min hemsida och i min kreativa portfolio.

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången

 

 

Mina bästa 

Astrid

Caroline

Emily

Fia

Hani

Hanna

Julia

Karin

Liisa

Linnéa

Maggie

Mikaela

Milia

Miilo

Peppe

Riina

Rofa

Sara

Satu