Jag är alltid otillräcklig

05.11.2015 kl. 12:10
 
 
Hej. Jag heter Nanó och jag är besatt av att göra allting bättre. Ofta bättre än vad som faktiskt är möjligt.
 
Ett längre tag har jag funderat på varför jag bloggar så sällan. Igår försökte jag brainstorma blogginnehåll med mitt sällskap medan vi promenerade längs ån. Han föreslog att jag skulle skriva om mitt magisterprojekt och hur mycket jag angstar kring det. Jag sågade hans idé - inte nog med att jag redan ger en bild av att vara ett känslomässigt vrak i bloggen min, ska jag nu också avslöja att jag är otillräcklig i skolan?
 
Problemet är väl snarare att jag aldrig känner mig tillräcklig. Aldrig någonsin. Kanske i korta stunder, men de är få.
 
På bloggen känner jag mig inte heller tillräcklig. Jag bloggar väldigt sällan eftersom jag har orimliga krav på vad som ska dyka upp här. Jag vill såklart blogga oftare, men då skulle jag istället vara missnöjd med kvaliteten på inläggen. Vad jag än gör så skulle det bli fel. Jag känner sällan att jag duger. Högst antagligt ligger ett djupt inrotat duktig flicka-syndrom bakom alla dessa tankar (vilket jag skrivit lite om här). En högtravande uppfostran, ett skolsystem som belönar enbart de duktigaste, mobbning och elaka kommentarer om min kropp, vänner som svikit och pojkar som betygsatt. Nära och kära som alltid sagt "du kan bättre" och samtidigt klankat ner på att man är ytlig när man oroat sig över att inte vara tillräckligt lyckad i andras ögon.
 
Jag tror starkt på att det är andra som format detta beteende hos mig men mycket av de överdrivna tankarna ligger också i eget huvud. Bloggen är ett ganska tydligt exempel. För vem fan bryr sig egentligen, sist och slutligen? Det här är en blogg. Inte ett samhällsmagasin, inte en artikel i morgontidningens kulturbilaga, inte en roman och definitivt inte något som folk betalar för att läsa. Det är kanske det som är det absolut bästa med bloggen - det är ett fritt medium. Inga krav, inga ramar. Varför lägger jag då upp egna regler för hur min blogg bör vara?
 
Jag vet inte ens exakt vart jag vill komma med detta inlägg. Kanske blir det en slags ice breaker som kan bädda för en hälsosammare inställning till mig själv och mitt skrivande.
 
 
 
Kommentarer (6)
Skriv siffran 6 med bokstäver:
Tack för det här! Jag har också ibland lust att utveckla min blogg och försöka skaffa 1000 läsare och 100 kommentarer per dag. Eller i alla fall komma med på topplistan på de mest lästa bloggarna på Ratata.... Men vad skulle det ge mig- egentligen?
Frida05.11.15 kl. 14:10
Vissa bloggar som blir populära är ju mer eller mindre livsprojekt och skribenterna har gjort det till heltidsjobb. Jag har aldrig varit ute efter en stor blogg, endast att leva upp till någon slags kvalitativ standard som uppenbarligen inte funkar för mig (har för lite tid, för höga krav, osv). Tycker inte du ska titta på Ratatas topplista så mycket, utveckla din blogg i den riktning DU vill :)
05.11.15 19:38
Funderar konstant på samma saker; speciellt då det börjar vara en tid sedan jag skrev sist. Då blir tröskeln bara högre och högre. Ju oftare jag skriver desto starkare är tanken "vem fan bryr sig" och att det är viktigt att jag skriver för min skull, oavsett hur meningslöst det kan verka utifrån. Så heja, hoppas du trivs med de nya, bredare/icke-existerande gränserna! :)
Fanny05.11.15 kl. 16:35
Tack! Ska försöka bredda mina gränser lite. Håller med dig för övrigt. Det är viktigt att vi inte glömmer bort varför vi skriver - oftast är det väl ändå för oss själva?
05.11.15 19:51
Jag har emellanåt väldigt svårt hur jag ska förhålla mig till min blogg och mitt bloggande. Ibland vill jag så hemskt gärna skriva helt nonsens-inlägg om hundbajs eller chips eller ingenting (som jag kunde göra där för en 10 år sedan när jag började min bloggkarriär), men det går helt enkelt inte. Trots att jag inte annars har några höga krav på mig själv att prestera är det något som gör att jag sparkar bakut så fort jag ens tänker på att skriva nonsens. Borde kanske jobba med det här.

Känner också igen mig i kommentaren här ovanför om att tröskeln bara blir högre ju längre tid som går mellan de olika blogginläggen. Därför har jag de senaste veckorna testat publicera ett tips-inlägg en gång i veckan, för att på något sätt hålla upp en viss bloggtakt och kanske komma in i ett flow där jag dels blir inspirerad som aldrig förr och dels känner att varje inlägg inte måste tänkas igenom flera dagar innan det kan anses vara klart.
ett ritstift i din rumpa05.11.15 kl. 21:03
Jag förstår exakt vad du beskriver! Voi huhhu. Antar att man alltid vill göra sitt bästa och att det på något sätt blir väldigt framträdande när man har en blogg som ändå representerar en själv på ett eller annat sätt.
18.11.15 19:43
Känner SÅ igen mig! Har försökt skriva om samma grej men inte lyckats formulera mig lika bra (nästsista stycket är guld!). Tycker det här inlägget är så mycket mera än en ice breaker, just precis sådär känner jag ofta inför bloggandet och ganska mycket annat också. Har precis som Fanny märkt att pressen blir mindre om jag skriver ofta och tillåter mig själv att publicera inlägg jag inte filat på i två månader, så ska försöka bli lite mindre perfektionistisk har jag tänkt. Hoppas du också hittar ett sätt att förhålla dig till bloggen som du trivs med!

PS. Har aldrig nånsin fått en bild av dig som ett känslomässigt vrak varken före eller efter att vi lärde känna varandra, har däremot alltid tyckt att du verkar cool ;) bara så du vet.
koltrast05.11.15 kl. 22:21
Vi får alltså båda jobba på att bli bättre anti-perfektionister :) Coolt att du tycker jag är cool B) Känner mig inte så cool. Känner mig ändå mera som ett känslomässigt vrak. Tycker DU är cool!
18.11.15 19:41
Tack för ett viktigt inlägg! Jag är glad att jag läste det. Har själv medvetet försökt ha bloggen som ett kravlöst ställe, då jag ofta annars ställer ganska höga krav på mig själv. Det där med kravlöshet fungerar typ så länge jag klarar av att hålla mig från att kolla hur många läsare jag har. Genast jag märker att ingen läser/fler än vanligt läser vaknar min inre otillräcklghetskännande bekräftelsejunkie och jag börjar fundera på vad folk vill läsa och försöker anpassa mig enligt det, vilket inte är någon vidare bra taktig då jag inte vet något om dem som läser.

Tack för påminnelsen i det nästsista stycket!

Rofa05.11.15 kl. 23:51
Åh vad glad jag blir :) Tack själv! Jag är själv ingen bekräftelsejunkie på bloggen (hade nog inte kollat min google analytics på flera år innan jag fick det uppkört i ansiktet då jag började jobba med Ratatas statistik) men har själv haft höga krav på min "nivå". Som om det ens skulle spela någon roll för någon annan....
18.11.15 19:36
spela en gång i ett bänd där vi hade en låt som hade lyrikraden "jag skriver bara som terapi". det räcker väl som exempel. bara för att skriva av sig helt enkelt, och då får det vara precis hur det vill
den elaka b.06.11.15 kl. 13:11
bra sagt!
18.11.15 19:33

12:34

 

 

every moment with you is a chapter of a big ass book

it's so memorable, even something simple like when we we're in the supermarket, you know?

and every page of this book contains so many of these moments, the pages are fucking full

 

 

11.08.2017 kl. 13:28

Jag vill bara kunna läsa igen

 

När jag började gå i kbt för ett halvår sedan frågade min terapeut vad jag vill få ut av terapin. Efter en stunds tänkande började jag, oförmögen att hålla någon form av röd tråd, svamla om minst tio olika saker samtidigt. Min enda konkreta tanke minns jag dock med klarhet.

Jag vill bara kunna läsa en bok igen.

Sedan hösten hade jag inte klarat av att läsa. Jag hade inte tillräckligt med ro för att sätta mig ner och ge mig själv tid, eller rättare sagt, fritid. Allt jag tänkte på var att jobba mig framåt, att jag måste vidare i livet, men min koncentration var lika med noll. Min hjärna var slutkörd.

Att läsa en bok är ingen effektiv syssla. Att läsa en bok är något man gör när man har tid, när man är ledig.

Jag var aldrig ledig. Jag hade blivit den typen som inte var ledig. Jag måste göra. Genom att göra fanns jag. Genom att producera fanns jag. Jag var inte värd någon fritid.

Det är inte första gången jag haft problem med det snabba tempot och de höga kraven jag brukar utsätta mig själv för. Detta var dock första gången det gått så långt att det kändes som att jag var som en guldfisk i ett akvarium fyllt av trögflytande vatten. Liksom tidigare började jag glömma bort siffror och koder, men nu var även ljud och röster svåra att lyssna på. Jag kunde inte alltid fokusera blicken. Det hade blivit svårt att läsa, svårt att ta in information. Mina texter hade plötsligt fler stavfel än förut. Destruktiva beteenden hos mig uppenbarade sig. Mina ätstörningar gjorde en comeback.

Jag skulle inte säga att jag direkt var utbränd men min hjärna hade bara antagligen väldigt svårt att bearbeta alla förändringar, alla människor som kommit och gått, alla projekt som avlöst varandra. 

Nu är det i alla fall dags att börja om, tänka om, göra om.

Det låter som ett riktigt bra mål med terapin, Nanó. Ska vi boka in en ny tid till nästa vecka?

Än är det inte dags att börja läsa böcker igen men en dag vet jag att jag kommer vara där. 

 

10.07.2017 kl. 17:19

Sovrumsprojektet

 

Är mitt i att inreda om mitt sovrum. Ville ha paus från mina mörkblåa lakan och få in vårigare färger. Visar mer bilder senare, nu måste jag rusa till jobbet  

 

29.06.2017 kl. 16:50

MIND OVER MTTR

 

+ Mind over Mttr-partyt i lördags som mina vänner från universitetet + min fd granne ordnade på en klubb i Antwerpen Noord. Ångrar lite i efterhand att jag inte hängde på när jag blev tillfrågad men jag är bara inte i det skicket just nu att jag skulle klara av att plötsligt börja ordna fester. Istället utnyttjade jag mina kontakter och såg briljanta vänner från olika kompisgrupper sammanstråla. Fick dock äran att bli MOM:s husfotograf.

+ Mina guldiga hoops. Är knappast hälsosamma och ger mig säkert nickelallergi och what not pga skitkvalitet från en skitaffär i Borgerhout men de passar till allt. Sassy & classy. Bar dem på festen i lördags med guldkedjor och svart lädertopp.

- Har heltidsjobbat 7 dagar av 8 på raken, även lördagar och söndagar. Fattar inte hur jag orkat. Det plus frilansjobb, möten och intervjuer.

+ En intervju ledde till en residensplats i De Oude Beurs här i Antwerpen. Fick nyckeln till min nya ateljé i förrgår och på onsdag hjälper Elias mig att köra mina grejer till min sommarstudio!!!

+ Tjejen jag delar ateljé med verkar sjukt najs. Hon känner till mig från tidigare pga ridiculously liten värld. Hon hörde mitt namn i en random bil hon fick skjuts med från Paris till Bryssel för ett halvår sedan. De som körde råkade vara mina vänner från Sverige. Och nu ska vi dela workspace. Vad är oddsen?

+ Har en massa överblivna blombuketter hemma från Iittalas morsdagserbjudande.

+ Dejten med Bagheera. Återkommer möjligen till detta en annan gång.

+ Idag var bästa söndagen på hela året. Hatar söndagar i övrigt. Åt middag med Elias och hans parenteser och degade under förmiddagen med en kompis.

 

29.06.2017 kl. 16:50

gladlynt +++++

 

- Var på ett gig med mina nya vänner från universitetet och träffade en knasig nattshopsägare efteråt som höll mig och min kompis hostage medan han tvingade oss dricka öl?

- Hade kul på Ikea med Oona

- Somnade och vaknade i någons armar

- Sov i nya lakan dessutom najs najs

- Julia kommer snart hit!!!

- Skickade bilden ovan till Elias och skrev att jag varit till IKEA och equippat oss så att han slipper kavla ut våra dumpling skins med en vinflaska nästa gång

- Fantastisk dag på jobbet med bara bra vibbar och trevliga kunder

- Efter jobbet cyklade jag och Eli till Fotomuséet var Valentina hade utställning. Var så himla bra allting bara. Vi planerade fler kulinariska upplevelser och när vi ska åka tillbaka till Kina

- Det var 24 grader och sol idag. Hallå??

 

 

Det bästa jag fick med mig hem från IKEA var den förbjudna gula kassen. Tänkte gå runt med den på stan medan alla avundsjukt kollar åt mitt håll B-)

 

29.06.2017 kl. 16:49

tidsbristen

 

Har lyckligtvis två lediga dagar från jobbet nu. Sedan kommer jag jobba 7 fulla dagar med endast en dags paus då jag kommer ha ett jurymoment för en grej jag har sökt till (som jag knappast kommer få, orkar inte tänka på det ens). Har hittills hunnit diska all disk, avboka terapin (p.g.a. tidsbrist, sämsta excusen ever men så kan det gå), städa, svara på mejl skura badrummet och tänkte nu föra mina 43 tomma vinflaskor till återvinning. Sedan står IKEA med en kompis på schemat. Tänker kolla in den nya JASSA-kollektionen, dricka cava och äta köttbullar. Sedan är det öppning av det stora pop up-projektet på driekoningenstraat med Thomas och Matthijs och sedan drar jag till Valentina för att sova. Imorgonbitti tar vi hennes pappas bil till Herentals tryckeri för att hämta upp hennes nytryckta böcker som jag designat! Spännis!!

 

29.06.2017 kl. 16:48

wrking grl

 

 

För dom som missat det så jobbar jag alltså för Iittala och Artek i Antwerpen. Vi har skittråkig dresscode och får bara bära svarta kläder. Då får man göra det bästa av silhuetten istället. Brukar köra chunky topp, tight underdel och har köpt svarta Nike Air Pegasus särskilt för jobbet. Pricken på i:et är blottade anklar. Minns att det fanns en tid då jag inte insåg hur snyggt det var. Nu blottar jag mina året runt p.g.a. bor ej i ett svinkallt land längre 


Vaknade hemma hos Vale i morse och cyklade sedan till jobbet var jag jobbade fram till kl 18 då jag hade ett möte med en f.d. lärare som peppade mig i mitt senaste projekt. Nu är klockan halv ett på natten och jag har liksom varken hunnit uppdatera Ratatas framsida, laga lunchboxen till jobbet eller skriva färdigt en ansökan som ska lämnas in i morgon. Håller dessutom på att somna sittandes nu. Score.
 

 

29.06.2017 kl. 16:46

detaljer

 

Fixade om lite i mitt vardagsrum/jobbrum. 

 

29.06.2017 kl. 16:45

vappenrave

 

 

Efter pannkakor och cava i tjejernas nya lägenhet i Royal Palace vid centralstationen gick vi två trappor upp till grannarna för att fira vappen med lite hederligt rave.

 

 

 

Brukar vara extremt dålig på att ta bilder på fester. Var dock mer eller mindre nykter efter bara två glas rosébubbel och hade redan dödsbakfylla från festen kvällen innan. Borde vara testa vara alkoholfri oftare på fester.

 


 

Babette fixade mina ögonbryn.

 

 

 

 

 

♩ ♪ ♫ ♬ ♭

 

16.06.2017 kl. 01:08

detaljer

 

Fixade om lite i mitt vardagsrum/jobbrum. 

 

16.06.2017 kl. 01:08

 

 

Nanó

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Norden för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 

 

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången