Solen har redan varit uppe i tre timmar

Publicerad 14.12.2015 kl. 19:45

 

 

När jag tar mina första fotografier av Danfei och hennes pojkvän säger hon tyst åt mig att hon aldrig kommer kunna visa dessa fotografier till sina föräldrar. Mina bilder är tagna i hennes pojkväns lägenhet, var de bor tillsammans. Nej, det är helt otänkbart! säger hon. Par som inte är gifta får inte bo ihop och ska inte sova ihop, så är det helt enkelt. Det är inte första gången jag hör detta. Trots det är den lilla byn intill universitetet fylld av par som smakar på sambolivet. De har alla dubbla bostäder, varav ena bostaden alltid står tom. Sunmeng, en 30-årig vän till mig som också bor med sin flickvän, använder endast sin lägenhet när flickvännens föräldrar är i stan. Då får han ta sitt pick och pack och gömma sig där han är skriven.

Vi har bestämt att hon ska komma över klockan åtta på kvällen. Det är mörkt utanför och termometern visar plus 28 grader. Jag sitter i mitt rum på internatet vid Konstakademin i Guangzhou, sydöstra Kina.

Det knackar på dörren. In kommer Danfei, som jag tidigare fotograferat, iförd pyamas. Hon överräcker en typisk gatukökspåse. "Har du ätit middag redan, Nanó?" frågar hon. Det har jag inte. Jag äter glatt av hennes hämtmat och lagar kvällste åt oss båda. Vi pratar om allting mellan himmel och jord och skrattar åt våra kommunikationsproblem. Min kinesiska är nästintill obefintlig och Danfeis engelska är si och så. Hon spenderar nästan varje eftermiddag i skolbiblioteket för att öva och går en kurs i engelska som ska hjälpa henne att klara av det stora engelskaprovet. Danfei har ett mål. En vacker dag ska hon komma in på New York Universitys magisterprogram för filmfotografi. En dröm för vilken ambitiös studerande som helst och en dröm för en ung kvinna som vill förverkliga sig själv. Men först måste hon lära sig engelska.

"Varför vill du studera i USA?" frågar jag henne. Jag anar plötsligt allvar i hennes ögon.

"Jag älskar såklart att göra film. Men, ifall jag kommer in vid universitetet i New York så kan min pojkvän följa med. Och sedan kan vi stanna där."

Min följdfråga blir varför hon vill stanna i USA. Amerika är väl inte så speciellt längre, tänker jag. Det Kina som Danfei och jag befinner oss i idag är väldigt annorlunda från det Kina som fanns för 30 år sedan. Kinas fasad utåt har moderniserats. Landet är en stark utmanare på världsmarknaden och inom många industrier upprepas orden – framtiden finns i Kina.

“Min pojkväns föräldrar... de är konservativa. Ifall vi gifter oss får vi inte heller bo tillsammans, de vill att vi flyttar in med dem under samma tak. Ingen av oss vill bo med hans föräldrar, vi vill ju ha vårt eget liv. Jag bryr mig inte ens om jag inte får något jobb efter studierna, vi kan väl öppna ett kinesiskt matställe i New York ifall inget annat fungerar. Men det är ju inte ens säkert om jag någonsin kommer iväg, på engelskaprovet får jag bara hälften rätt...”

Tårar rinner ner för Danfeis kinder. Hon torkar dem med en pappersnäsduk. Jag lägger handen på hennes axel och säger att allt ordnar sig. Det kommer alltid en ny chans. Om hon inte klarar av engelskaprovet i år så kan hon försöka nästa år igen. Inombords är jag omtumlad.

“Jag planerar att åka till min mormor om fyra veckor så jag får studiero. Då kan jag öva engelska från morgon till kväll i ett par veckor. Jag ska vakna klockan sex varje morgon, när alla andra ännu sover. Det är då jag lär mig engelska bäst, när jag precis har vaknat.”

Lite senare följer jag henne till busshållplatsen var pojkvännen väntar med sin cykel, som så många gånger förut. Han hämtar alltid henne trots att deras lägenhet bara ligger tio minuter bort. Jag säger hejdå till mina vänner och börjar vandra hemåt. Jag vänder mig om iakttar paret. Danfei skrattar och pratar, pojkvännen lyssnar och klappar henne ömt på ryggen. Han har saknat henne. Hon märker att jag tittar, och vinkar en gång till. Jag vinkar tillbaka.

En månad senare vaknar jag på den hårda madrassen i mitt rum på internatet. Klockan är nio. Jag öppnar förstrött en ny förpackning med grönt te och kokar upp nytt tevatten i vattenkokaren. Jag drar undan gardinerna och låter ljuset komma in i rummet.

Solen har redan varit uppe i tre timmar.

Danfei likaså.

 

(bild & text från 2013)

 

Kommentarer (7)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver?
otroligt vacker bild. Tonerna och den gyllene ljusglimten som andas på hennes hår och vemodet i texten.
Amanda14.12.15 kl. 21:53
Tack fina! Det är intressant, först när jag fick tillbaka bilderna från min filmrulle kasserade jag bilden, men ett år senare gick jag igenom bilderna på nytt och då ändrade jag uppfattning helt och hållet.
15.12.15 00:01
underbar text - jag gillar typ allt du gör!
Elin15.12.15 kl. 15:30
Alltså <3 <3 Bästa kommentaren! Gör mig så himla glad att höra!
16.12.15 21:26
En gripande berättelse. Hur är det med henne nu?
Amira15.12.15 kl. 17:25
Tack! Hon har tyvärr inte kommit in i skolan i USA ännu. Hon bor fortfarande med killen i samma stad och studerar vid min gamla skola.
16.12.15 21:36
glad att du inte kasserade bilden den här gången. och glad över berättelsen.
Stormen16.12.15 kl. 18:58
Snällt sagt! Tack!
16.12.15 21:36
dina texter är alltid så fina! skriv mera mera mera!
koltrast17.12.15 kl. 17:29
TACK! Har iofs lite lägre tröskel på mina texter nu men tänker att det hjälper mig att utvecklas istället :) Du med, skriv, skriv, skriv som Märta skrev till oss!
26.12.15 19:10
Ååh herregud :( så sorgligt men ändå inte.
Fridas djurblogg18.12.15 kl. 18:53
Orättvist på flera sätt, men å andra sidan är det inte så länge sedan det var likadant t.ex. här i katolska Belgien. Och för hundra år sedan var det kanske så även i Finland?
26.12.15 19:11
Otroligt vacker och berörande! En liten men åh, så viktig berättelse.
Fanny20.12.15 kl. 14:44
Tack Fanny :)
26.12.15 19:11

Jag vill bara kunna läsa igen

 

När jag började gå i kbt för ett halvår sedan frågade min terapeut vad jag vill få ut av terapin. Efter en stunds tänkande började jag, oförmögen att hålla någon form av röd tråd, svamla om minst tio olika saker samtidigt. Min enda konkreta tanke minns jag dock med klarhet.

Jag vill bara kunna läsa en bok igen.

Sedan hösten hade jag inte klarat av att läsa. Jag hade inte tillräckligt med ro för att sätta mig ner och ge mig själv tid, eller rättare sagt, fritid. Allt jag tänkte på var att jobba mig framåt, att jag måste vidare i livet, men min koncentration var lika med noll. Min hjärna var slutkörd.

Att läsa en bok är ingen effektiv syssla. Att läsa en bok är något man gör när man har tid, när man är ledig.

Jag var aldrig ledig. Jag hade blivit den typen som inte var ledig. Jag måste göra. Genom att göra fanns jag. Genom att producera fanns jag. Jag var inte värd någon fritid.

Det är inte första gången jag haft problem med det snabba tempot och de höga kraven jag brukar utsätta mig själv för. Detta var dock första gången det gått så långt att det kändes som att jag var som en guldfisk i ett akvarium fyllt av trögflytande vatten. Liksom tidigare började jag glömma bort siffror och koder, men nu var även ljud och röster svåra att lyssna på. Jag kunde inte alltid fokusera blicken. Det hade blivit svårt att läsa, svårt att ta in information. Mina texter hade plötsligt fler stavfel än förut. Destruktiva beteenden hos mig uppenbarade sig. Mina ätstörningar gjorde en comeback.

Jag skulle inte säga att jag direkt var utbränd men min hjärna hade bara antagligen väldigt svårt att bearbeta alla förändringar, alla människor som kommit och gått, alla projekt som avlöst varandra. 

Nu är det i alla fall dags att börja om, tänka om, göra om.

Det låter som ett riktigt bra mål med terapin, Nanó. Ska vi boka in en ny tid till nästa vecka?

Än är det inte dags att börja läsa böcker igen men en dag vet jag att jag kommer vara där. 

 

Publicerad 10.07.2017 kl. 17:19

MIND OVER MTTR del två

Idag är jag sjuk. Thank god att jag inte har jobb idag men jag borde ha besökt min sommarateljé i De Oude Beurs samt gått och köpt nya arbetskläder inför sommaren men det blev inte av. Blev nämligen i tisdags informerad om att jag inte får visa axlarna trots att det var 28 grader och vi saknar airco i byggnaden. Tack Fiskars för medeltida klädkod! Att visa axlarna, oooh dat indecency!

Okej, nu ska vi inte fastna i medeltiden utan istället kolla på foton från MOM edition one. Har hört rykten om att nästa edition kanske blir av i Amsterdam så kanske det är där jag jobbar nästa gång

 

 


Hiele spelade live.


 


Min f.d. granne Ayrton hade kurerat en virtual exhibition.


Thomas <3 


Fullt hus 

Doro.

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:51

Sovrumsprojektet

 

Är mitt i att inreda om mitt sovrum. Ville ha paus från mina mörkblåa lakan och få in vårigare färger. Visar mer bilder senare, nu måste jag rusa till jobbet  

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:50

MIND OVER MTTR

 

+ Mind over Mttr-partyt i lördags som mina vänner från universitetet + min fd granne ordnade på en klubb i Antwerpen Noord. Ångrar lite i efterhand att jag inte hängde på när jag blev tillfrågad men jag är bara inte i det skicket just nu att jag skulle klara av att plötsligt börja ordna fester. Istället utnyttjade jag mina kontakter och såg briljanta vänner från olika kompisgrupper sammanstråla. Fick dock äran att bli MOM:s husfotograf.

+ Mina guldiga hoops. Är knappast hälsosamma och ger mig säkert nickelallergi och what not pga skitkvalitet från en skitaffär i Borgerhout men de passar till allt. Sassy & classy. Bar dem på festen i lördags med guldkedjor och svart lädertopp.

- Har heltidsjobbat 7 dagar av 8 på raken, även lördagar och söndagar. Fattar inte hur jag orkat. Det plus frilansjobb, möten och intervjuer.

+ En intervju ledde till en residensplats i De Oude Beurs här i Antwerpen. Fick nyckeln till min nya ateljé i förrgår och på onsdag hjälper Elias mig att köra mina grejer till min sommarstudio!!!

+ Tjejen jag delar ateljé med verkar sjukt najs. Hon känner till mig från tidigare pga ridiculously liten värld. Hon hörde mitt namn i en random bil hon fick skjuts med från Paris till Bryssel för ett halvår sedan. De som körde råkade vara mina vänner från Sverige. Och nu ska vi dela workspace. Vad är oddsen?

+ Har en massa överblivna blombuketter hemma från Iittalas morsdagserbjudande.

+ Dejten med Bagheera. Återkommer möjligen till detta en annan gång.

+ Idag var bästa söndagen på hela året. Hatar söndagar i övrigt. Åt middag med Elias och hans parenteser och degade i sängen med en kompis.

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:50

gladlynt +++++

 

- Var på ett gig med mina nya vänner från universitetet och träffade en knasig nattshopsägare efteråt som höll mig och min kompis hostage medan han tvingade oss dricka öl?

- Hade kul på Ikea med Oona

- Somnade och vaknade i någons armar

- Sov i nya lakan dessutom najs najs

- Julia kommer snart hit!!!

- Skickade bilden ovan till Elias och skrev att jag varit till IKEA och equippat oss så att han slipper kavla ut våra dumpling skins med en vinflaska nästa gång

- Fantastisk dag på jobbet med bara bra vibbar och trevliga kunder

- Efter jobbet cyklade jag och Eli till Fotomuséet var Valentina hade utställning. Var så himla bra allting bara. Vi planerade fler kulinariska upplevelser och när vi ska åka tillbaka till Kina

- Det var 24 grader och sol idag. Hallå??

 

 

Det bästa jag fick med mig hem från IKEA var den förbjudna gula kassen. Tänkte gå runt med den på stan medan alla avundsjukt kollar åt mitt håll B-)

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:49

tidsbristen

 

Har lyckligtvis två lediga dagar från jobbet nu. Sedan kommer jag jobba 7 fulla dagar med endast en dags paus då jag kommer ha ett jurymoment för en grej jag har sökt till (som jag knappast kommer få, orkar inte tänka på det ens). Har hittills hunnit diska all disk, avboka terapin (p.g.a. tidsbrist, sämsta excusen ever men så kan det gå), städa, svara på mejl skura badrummet och tänkte nu föra mina 43 tomma vinflaskor till återvinning. Sedan står IKEA med en kompis på schemat. Tänker kolla in den nya JASSA-kollektionen, dricka cava och äta köttbullar. Sedan är det öppning av det stora pop up-projektet på driekoningenstraat med Thomas och Matthijs och sedan drar jag till Valentina för att sova. Imorgonbitti tar vi hennes pappas bil till Herentals tryckeri för att hämta upp hennes nytryckta böcker som jag designat! Spännis!!

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:48

wrking grl

 

 

För dom som missat det så jobbar jag alltså för Iittala och Artek i Antwerpen. Vi har skittråkig dresscode och får bara bära svarta kläder. Då får man göra det bästa av silhuetten istället. Brukar köra chunky topp, tight underdel och har köpt svarta Nike Air Pegasus särskilt för jobbet. Pricken på i:et är blottade anklar. Minns att det fanns en tid då jag inte insåg hur snyggt det var. Nu blottar jag mina året runt p.g.a. bor ej i ett svinkallt land längre 


Vaknade hemma hos Vale i morse och cyklade sedan till jobbet var jag jobbade fram till kl 18 då jag hade ett möte med en f.d. lärare som peppade mig i mitt senaste projekt. Nu är klockan halv ett på natten och jag har liksom varken hunnit uppdatera Ratatas framsida, laga lunchboxen till jobbet eller skriva färdigt en ansökan som ska lämnas in i morgon. Håller dessutom på att somna sittandes nu. Score.
 

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:46

detaljer

 

Fixade om lite i mitt vardagsrum/jobbrum. 

 

Publicerad 29.06.2017 kl. 16:45

vappenrave

 

 

Efter pannkakor och cava i tjejernas nya lägenhet i Royal Palace vid centralstationen gick vi två trappor upp till grannarna för att fira vappen med lite hederligt rave.

 

 

 

Brukar vara extremt dålig på att ta bilder på fester. Var dock mer eller mindre nykter efter bara två glas rosébubbel och hade redan dödsbakfylla från festen kvällen innan. Borde vara testa vara alkoholfri oftare på fester.

 


 

Babette fixade mina ögonbryn.

 

 

 

 

 

♩ ♪ ♫ ♬ ♭

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:08

detaljer

 

Fixade om lite i mitt vardagsrum/jobbrum. 

 

Publicerad 16.06.2017 kl. 01:08

 

 

Nanó
// Brabo Babe

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Finland för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 
Kärleksbreven kan ni skicka till
nano@ratata.fi

 

 

Mer information om vad jag gör finns på min hemsida och i min kreativa portfolio.

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången

 

 

Mina bästa 

Astrid

Caroline

Emily

Fia

Hani

Hanna

Julia

Karin

Liisa

Linnéa

Maggie

Mikaela

Milia

Miilo

Peppe

Riina

Rofa

Sara

Satu