Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag

Publicerad 26.01.2016 kl. 13:04

 

Jag är 12 år gammal och ligger bredvid min bästis en ljus sommarkväll i den gamla dubbelsängen i gästhuset på släktens sommarö. Vi pratar om framtiden, min bästis och jag. I framtiden drömmer hon om att bli smal. Senast hon var i klädbutiken klagade hennes mamma på att magfettet dallrade över byxkanten. Själv drömmer jag om att få runda, fasta bröst. När jag är 18 tänker jag operera mina bröst, säger jag och stirrar intensivt upp i taket.

När jag är 12 har jag redan hatat mina bröst i två år.

I två år har mina bröst över huvud taget existerat.

När jag var tio började de växa. Istället för att växa utåt började de växa neråt. Långsamt kröp de neråt medan vårtgården växte sig allt större. När jag var 12 skulle alla i sjätte klass gå på en hälsokontroll där man skulle vara helt naken inför hälsosystern. Innan hälsokontrollen satt jag i väntrummet och skakade av nervositet. Sedan de började växa hade jag undvikit att visa mig naken, även i skolans omklädningsrum. Inne hos hälsosystern hände inget märkvärdigt. Hon tittade knappt på mina bröst och konstaterade att jag hade växt normalt. Med en stor klump i halsen frågade jag försiktigt om mina bröst var normala, om det var meningen att de skulle växa neråt och vara platta istället för runda. Hon svarade att det inte är något att oroa sig över, att det är genetiskt hur de ser ut och att de såg friska ut.

Friska, tänkte jag. Inte runda. Mina bröst kommer aldrig att bli runda.

Fyra år senare är jag 14 och ligger i en säng bredvid killen jag är ihop med, fast den här gången är vi inte på sommarön, utan i mitt flickrum i staden. Jag och min kille vill ha varandra. Vi vill ha varandra så mycket att vi nästan rivs sönder inuti, men ännu har vi inte gjort det. Upprepade gånger har han hört mig säga att mina bröst ser missbildade ut. Han säger att det inte spelar någon roll, att jag är vacker ändå. Första gången jag visar mina bröst för honom gråter jag. Jag gråter för alla de år jag hatat, gömt, velat förändra, lyfta, operera.

Gråter för alla de år jag har velat rätta till.

För vad fanns det att rätta till?

Låt mig berätta vad det finns att rätta till.

Det finns ett utseendefixerat samhälle var bara runda eller nätta bröst får plats på bilder, i filmer, serier, konst - ja, precis överallt. Det finns tidningar som Frida och Solo som jag och min bästis lusläste för att lära oss om vad killar gillade och om hur tjejer borde vara. Det finns porr som endast visade runda, fylliga eller små, fasta tuttar. Det finns ett samhälle där kvinnliga bröst utan undantag sexualiseras och därmed är en extremt viktig del i hur en flicka eller kvinna uppfattar sig själv, sin sexualitet och sitt självförtroende.

Det är vad som borde ha rättats till.

 

 **

 

Jag är tjugofyra och återigen förälskad.

Hur ser dina bröst ut, frågar han.

De ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag.

 

 

Nanó Wallenius
Kommentarer (35)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver?
Word!
Katja26.01.16 kl. 16:26
Tack! Finfin bloggadress du har!
29.01.16 23:08
Ett jävla bra inlägg! :)
malin26.01.16 kl. 16:33
du, tack så jävla mycket ;)
29.01.16 23:34
Härlig text! Jag hade en annorlunda situation men samma känsla av att något var fel. Mina bröst... de liksom fanns inte. Det tog rysligt länge innan jag fick något slags antydan av dem och de fem första åren av mitt tjugonde decennium har jag prompt pressat på mig gigantiska push ups för att uppleva att jag ser normal ut. Jag drömde om plastikkirurgi också. En modest version men ändå. För att se åtråvärd ut. Jag vet egentligen inte vad som hände, men idag är jag så sjukt glad över att de är just som de är och blir tvärtemot obekväm när jag sätter på min gamla push up. Det är svårt att förstå att jag någonsin ville att brösten skulle vara något annat än det här. Hurra för alla slags bröst!
Satu26.01.16 kl. 16:51
Indeed, hurra för alla bröst! Hade själv push-up i högstadiet och förstår inte riktigt vem jag försökte lura nu i efterhand. Inför vem ville jag se åtråvärd ut? Varför mäter vi oss själva i någon slags åtråvärdhet över huvud taget? Okej, jag måste erkänna att jag fortfarande har en viss bild av hur jag ser ut när jag är "snygg" men det är en betydligt mer realistisk bild än den jag hade som yngre. Trots att jag har en del åldersångest är det skönt att bli äldre eftersom jag accepterar hur jag ser ut mer och mer för varje år.
29.01.16 23:38
Jättebra skrivet! Det är inte våra kroppar som ska rättas till utan människors attityder.
Hoppas många unga tjejer skulle läsa det här. Själv är jag 53 år, mina bröst ser inte ut som de gjorde då jag var 18 och helt nöjd med dem, men nog är jag nöjd i dag också. De är som de är och jag vill bli älskad som jag är.
Kram till dig!
Carita Liljendahl26.01.16 kl. 17:14
Jag skulle älska att jobba med att skriva texter för unga tjejer. När jag skrev denna text föreställde jag mig att mitt 12-åriga jag läste. Och bröst är bröst, det borde vara som vilken annan kroppsdel som helst, inte sant? kram!
29.01.16 23:43
så jävla grym text
lovisa26.01.16 kl. 17:23
tack!!!
29.01.16 23:48
Najs, bra skrivet Nano!
Anna26.01.16 kl. 17:30
Tack Anna! Uppskattar det massor.
29.01.16 23:48
Bra text! Jag minns hur tidningen OKEJ (tidigt 90-tal?) visade bilder på ett Pamela Anderson-utvik, där Pamela stod naken på knä i vattenbrynet, medan hon höll armarna upp och runt sitt hår. Jag försökte förgäves posera likadant framför spegeln och testade hur mycket jag behövde lyfta i huden över bröstbenet, för att brösten skulle få samma silhuett som hennes. Idag ser mina bröst helt fabulous ut, för att jag bestämt att de är det och för att de givit mina barn mat. Den jävel som försöker säga nåt annat är inte värdig att vara i mitt liv. För mig blev det en stor skillnad i att se mina bröst som en del av mig och inte som något som representerade mig. Men det tog många år av OKEJ- och Slitz-hype att komma dit.
Stina26.01.16 kl. 17:35
Men åh, det där har jag också sysselsatt mig med som yngre, att stå framför en spegel och förvridit min kropp i en stilla önskan om att få samma silhuett som någon fyllig modell. Du låter grym! Helt rätt attityd. Heja!! kram!
29.01.16 23:50
Superbra inlägg baserat på en tråkig historia, som säkert känns igen hos många.
Och gällande "bröstförstoringsdebatten" och argumentet om att man vill att brösten ska se ut före man fick barn, det köper jag inte. Kroppen förändras med tiden, oberoende barn eller ej. Skulle ju få operera hela mej, uppifrån och ner och otaligt många gånger under min livsstid, för att se ut som jag gjorde förr.
nadia26.01.16 kl. 18:29
Tack! Ja, det håller inte riktigt hela vägen det där med att vilja se ut som man "alltid gjort", kroppen förändras ju ständigt. Vet inte hur mina tuttar ser ut efter att jag ammat, men min mother-in-law förminskade dom efter en massa nackbesvär och huvudvärk. Har själv dålig nacke eftersom jag spelat violin i tio år och det är väl den enda riktigt giltiga orsaken jag skulle kunna ha för att opereras i framtiden. Hoppas att det inte blir nödvändigt!
29.01.16 23:55
Sjukt bra text! För mig tog det tills jag var kanske 18 innan jag ens kunde acceptera att jag faktiskt hade bröst. Brukade vara avundsjuk på de andra flickorna i skolan som hade runda och fylliga, de som av en händelse också råkade vara de flickor pojkarna slog vad om vem som fick dem först i säng, medan mina egna var alldeles för små i förhållande till min breda röv. Men nu jävlar, nu älskar jag alla bröst, också mina egna! Jag hoppas vi som lärt oss se de idiotiska skönhetsidealen som de begränsningar de faktiskt är, kan lära kommande tonårsgenerationer att deras bröst (och kroppar och själar och allt) också är jävligt fina. Hurra alltså, superbra text!
Fanny26.01.16 kl. 19:27
Tack Fanny :) Du är grym! Alla bröst är mysiga. Synd att man inte fattade det när man behövde den insikten som mest.
29.01.16 23:56
Jag fick bröst jättetidigt. Har inte så värst mycket negativa minnen gällande dem från lågstadietiden, men visst minns jag att pojkarna pekade och tafsade. (Satans äckel. Tycker vissa småpojkar borde låsas in, jag hatar dem verkligen. Skiter i om det är logiskt eller ej.) Jag har ofta fått höra av kompisar att mina bröst är fina, och det är en av få saker jag fått komplimanger för av killar också. Men vad ingendera fattar är ju att de hänger som fan, och allt mer och mer längs med åren :D:D och ju äldre jag blir, desto mer skiter jag i det. Den som är intim med mig får acceptera dem som de är. Tycker inte själv de är så värst fina, men 1. who cares, i längden? och 2. det finns ju bh:n att använda som de ser bra ut i, när det behövs. Bröstoperationer är bland det sjukaste som finns, ber om ursäkt om någon tar illa upp, men det är min åsikt. Kan mycket bra förstå att folk gör dem, med tanke på hur samhället ser ut. Tycker synd om folk som sätter massvis med tid på sitt utseende (och nej, jag är inte själv nån "naturligt snygg" som just woke up like this). Ja, det finns ju liksom så sjukt mycket mer här i livet... men, det är min smått arroganta åsikt.
Läsaren26.01.16 kl. 19:48
Det är helt sjukt att dessa småpojkar på något vänster lyckats lära sig att det är socialt acceptabelt att tafsa, där snackar vi misslyckande av rang. Jag ser behån som ett praktiskt plagg då mina bröst är rätt känsliga och jag inte kan gå utan behå utan att det blir obekvämt och "flängigt", behån håller dem liksom på plats. Jag kan också tycka att bröstoperation är en på sätt och vis sjuk handling när jag tänker vilken påfrestning det är för kroppen och hur mycket pengar man lägger ner på det (jag använder liksom matolja som tvål och återfuktning för att jag är så snål) men förstår ändå att folk tar steget till operation.
30.01.16 00:01
Innan jag började läsa det här som någon rekommenderat varmt på fb, såg jag vad du skrivit under illustrationen du knyckt. Illustrationen som säkert har enorm betydelse för hur många nya gäster du får till bloggen. Du går själv på konstskola. Du vet hur tecknare får jobba för att hitta sitt uttryck. Tycker du att de inte ska få besluta över var deras bilder publiceras? Om du inte hittar upphovspersonen: LÅT BLI ATT PUBLICERA. Jag blev så sur att jag inte orkade läsa texten.
Soffi26.01.16 kl. 20:35
Hej! Jag har gjort mitt bästa för att hitta illustratören och tycker bilden är awesome. Fann t.ex. inte via Google image search. Utgick helt ifrån hur jag själv skulle vilja bli behandlad som konstnär och upphovsmakare på nätet, d.v.s. ifall någon använder min bild och ej vet mitt namn, men skriver t.ex. "ifall nån vet namnet på illustratören, berätta!" skulle det kännas okej för mig och då kan jag ändå ange mig själv som upphovsmakare. Sen hoppas jag ju att det är på grund av min text som folk hittar hit och inte bilden. Har som sagt utgått ifrån hur jag själv som konstnär skulle vilja bli behandlad på nätet. Tog bort bilden och mejlade tecknaren som en annan läsare lyckades klura fram från tumblr :) Ha en bra dag i alla fall och ledsen att du blev sur!
26.01.16 21:31
SÅ BRA!
Lina26.01.16 kl. 20:43
TACK!
30.01.16 00:02
Superbra inlägg, Nanó!
ett ritstift i din rumpa26.01.16 kl. 20:52
tack massor, mikaela!
30.01.16 00:02
Artisten går tydligen under namnet elliebeanz och här är ett exempel på hennes verk :) http://www.redbubble.com/people/elliebeanz/works/17467062-all-boobs-are-good-boobs?c=448554-illutrations
Anna26.01.16 kl. 21:02
Åh, underbart! Ska genast credda henne! Har även mejlat henne för att dubbelkolla.
26.01.16 21:23
Upp till bevis om de nu är så fantastiska.
Farbror Ernst26.01.16 kl. 22:08
Farbror Ernst, ingen bryr sig i din åsikt om nåns bröst hur som helst :D go home!
Läsaren26.01.16 kl. 22:23
<3
30.01.16 00:02
Bra inlägg Nanó! Jag började nästan skriva på ett eget inlägg, men äh. Du och så många andra ha redan skrivit så mycket bra. Jag är sällan den som är snabb på bollen i debatt. Jag tycker om att fundera lite, tugga på tankarna och orden och vara klar ungefär då när dammet just lägger sig i debattem. Men ikväll jag tror jag redan vet vad jag tycker och vad jag ser. Ja ser nämligen att det verkar finns två läger. (och förstås en massa gråzoner där emellan, men _huuvudsakligen_ två läger)
1. De som menar att man inte ska lägga sig andras beslut och sluta shejma andra kvinnor.
2. De som menar att man ska ifrågasätta varför man mår bättre av ett par snygga bröst.

Båda läger håller med varandra i att kvinnor ska själv få bestämma vad dom gör med sin kropp utan och att en bröstoperation _kan_ få en person att känna sig lyckligare.

Jag sällar ju mig till den senare gruppen som vill ifrågasätta, titta närmare på "osynliga" strukturer, men inte ifrågasätta kvinnors beslut, utan vår gemensamma världs- och kroppsbild som även jag delar med både dem som opererar sig och inte opererar sig.

Och fyfan för dig Farbror Ernst. Inte okej.
Bohemian Maggie26.01.16 kl. 22:29
Jag brukar också vanligtvis vilja fundera en stund men inspirationen kom väldigt snabbt denna gång. Jag är också definitivt den som ifrågasätter men tycker samtidigt att man inte ska skuldbelägga kvinnor som valt att operera sig, det känns lite som dubbelbestraffning. På sätt och vis är det synd att det finns "två läger" när det finns viktiga poänger på båda håll!
30.01.16 00:05
Superbra skrivet! Jag har länge haft jobbigt med mina bröst då det alltid varit mindre än de flesta andra, det beror till största del på att jag är smal och det är också något jag fått jobba väldigt mycket med även fast folk säger "åh vad skönt det måste vara att inte behöva tänka på vad man äter osv. " . Men sen träffade jag en äldre tjej som jag idag ser upp till väldigt mycket och hon är också smal och har små bröst vilket har gjort att jag känner mig mycket bättre! Kämpa på alla därute, ni är alla snygga som ni är!!
Jessica27.01.16 kl. 00:07
kram till dig med Jessica!
30.01.16 00:05
Tack för bra inlägg! Jag blev bekväm med mina bröst först då vi började ha bastukvällar o simma näck med mina vänner. Vet inte om jag först då förstod att vi alla ju e olika eller om det var de att ingen sa nåt om att mina bröst såg "konstiga" ut. Idag har jag inga problem med mina bröst, tycker dom e perfekta.
Eva27.01.16 kl. 02:18
Bastukvällar har också gjort mig mer bekväm, eller i alla fall omedveten om hur de ser ut! Förr brukade jag tänka alldeles för mycket på hållningen men nu är det strunt samma liksom. Bra attityd du har, kram!
30.01.16 00:06
Mina bröst ser helt fantastiska ut, De är lite tunga nu när jag är 55 & svalan på det vänstra har fått lite långa vingar sen jag tatuerade den när jag var 18. Men det är mina bröst. Jag är vacker.
Carina27.01.16 kl. 03:49
bästa attityden! heja!
30.01.16 00:06
Hej, jag kan inte beskriva hur glad jag är över denna text. Jag har läst många texter och folk som har komplex över sina bröst för att dom är för små osv. Jag förstår självklar att dom har det jobbigt men jag känner precis som du att mina bröst nästan är missbildade. eller inte mina bröst, snarare bröstvårtan. Jag trivs endast i mina bröst när de bröstvårtan är hård. Jag mår verkligen sjukt sjukt dåligt över dethär och vågar inte berätta för någon. Din text har hjälp mig en liten bit på traven till att jag ska vara minsta lilla bekväm i mina bröst. tack
Sofia27.01.16 kl. 08:46
Tack så jättemycket och varsågod! Jag har faktiskt haft exakt samma, har ogillat när bröstvårtan varit mjuk för då är det ännu mer hängigt liksom. Brukade tänka att det var bra när det var kallt inomhus när man var naken för då var brösten lite fastare (sjukt att man tänkt så, men men). Nu tänker jag knappt på det längre. Det är ju inte boobsen folk i min omgivning kollar på ifall jag är naken inför dem, de brukar oftast se in i mina ögon ju. Och bröst är bröst, inte desto konstigare än en armbåge eller ett nyckelben när man tänker efter. Kämpa på! kram!
30.01.16 00:10
Tack Nanó för ett jättefint inlägg. Jag kommenterar aldrig på bloggar men det här gick rakt in i hjärtat! Mina bröst låter som dina och jag har haft svårt att tycka om dem. Jag tycker inte att de passar min kroppsform och att de är fula och missformade. Men jag tänker samtidigt, att de är mina och att jag hellre vill lära mig att tycka om mig själv så som jag är än att ändra mig för någon annans skull. För jag vet att det som egentligen oroar mig är hur andra ser på mina bröst. Jag hoppas att jag kan ha samma fantastiska attityd som dig en dag :) Ha en bra dag!
Tjej 22 år27.01.16 kl. 15:16
Åh tack så jättemycket! Fattar vad du menar. Du sätter huvudet på spiken där, det är ju just för andra som man oroar sig, aldrig för sig själv! Är säker på att du kommer att få en ännu starkare attityd snart. Detsamma gullis!
30.01.16 00:11
Tack för att du delade med dig och skrev ett fantastiskt inlägg. Vi är helt klart många som kan relatera. Tänk att vi blivit så vana vid opererade bröst att det är de som är normen för hur bröst ska se ut.
Karin27.01.16 kl. 15:51
TACK :)
30.01.16 00:11
Jättebra text! Har haft fruktansvärd ångest för mina bröst. Fick bröst väldigt tidigt 9-10 år åldern och de har alltid varit väldigt hängiga. Så att byta om vid gympan eller badet var en ren mardröm då alla andra tjejer i klassen hade toppiga och snyggar bröst. En kommenterade och undrade varför mina bröst såg ut som en mormors. Tyckte det var hemskt, så jag duschade knappt efter gympan, eller jag sprang ner till omklädningsrummet och snabbt in i duschen och sedan ut. Hade sådan ångest inför att visa mig inför någon så när jag och min kille myste och kelade och han sträckte sig för att ta av min bh trodde jag att det var början på slutet. Han har bara berömt mina bröst, men själv önskar jag att de ville vara lite mindre och mindre hängiga och att jag faktiskt hade bröstvårtor, vilket jag inte har om de inte är hårda. Tack för ett jättebra inlägg :)
Elin27.01.16 kl. 19:12
Ja men exakt, känner så igen mig i din historia. Fast som tur har ingen som sett mig naken ifrågasatt mina bröst, kanske för att jag aldrig visade mig helt naken inför klasskompisarna. Barn kan säga så himla dumma saker ibland. Himla sorgligt att det påverkade dig, men jag förstår exakt. kram!
30.01.16 00:13
Den här texten fläckade ner min tröja med mascaratårar.
Jag har, så länge jag kan minnas, haft grova komplex över mina bröst. Först var de för små, för långt isär. Nu har de fel form och vårtgårdarna är för stora. Jag vägrade visa mig naken för någon i många, många år. Mina bästa vänner i högstadiet kunde liksom vara nakna med varandra, men jag kunde inte vara med, på grund av den otroliga skammen jag kände över min nakna kropp.
Förra året visade jag mig naken framför en annan människa för första gången sedan jag var liten. En person som jag litade på.
Det var så otroligt befriande. Min stora skam, ute i liften, och det spelade liksom ingen roll? Hon brydde sig ju inte! Det var en helt unik lättnad som följde.
En dag så var hon arg på mig, min allra bästa vän. Vi var med några andra kompisar, och jag var väl irriterande, och hon slängde det ur sig.
Att jag har fula bröst.
Att om vårtgårdarna vore lite lite större så hade hon fått lov att ringa efter sjukvård.

Det tog någon sekund. Att förstå. Vad hon nyss sagt, framför alla våra vänner.
Jag tror inte att jag någonsin kommer komma över det här. Jag ser inte en framtid där jag vågar duscha på gymmet. Eller ha sex utan BH.
Jag tror inte att jag någonsin kommer kunna ge någon min tillit på det sättet igen. Jag vet att jag aldrig kommer lita på henne mer.

Tack. Tack för att du skrev det här inlägget. Tack för att jag, för första gången på många år, inte behöver känna mig ensam.
k27.01.16 kl. 21:16
Herregud, kära nån, hur KAN man säga en sådan sak ens till sin värsta fiende? Hoppas du dumpade den "vännen" snabbt. Så där säger man fan inte, blir riktigt arg nu. Vilken fruktansvärd människa! Jag lovar dig att du kommer hitta kompisar som inte kommer yttra ett kritiskt ord om din kropp bara du letar lite till, kompisar du kan lita på. Mina bästa vänner träffade jag först efter att jag fyllt tjugo. Och du är inte ensam, det är flera som kan relatera till dessa enorma bröstkomplex och att inte våga visa sig utan BH, jag har också varit där. Det tar ett tag att komma över, men jag vet att du också kan nå dit om du vill. Du är värd det. KRAM på dig.
30.01.16 00:18
Fin och kraftig text, Nanó! Jag har själv alltid haft mindre bröst och varit okej med dem då jag som yngre ändå aldrig klädde mig så att de framhävdes. (De har aldrig heller varit i vägen när jag tränar eller varit tunga att bära). Jag ville aldrig framhäva dem för blickarna gjorde mig obekväm. Förra våren var jag på en dejt där snubben kommenterade mina bröst på slutet: att de verkade vara små men att han nog skymtade något under blusen i varje fall. Inte så smidigt av honom, för det var sista gången han såg mig och skymten av mina bröst. Det bästa med brösten är ju att de är så mjuka och att det känns bra när en person, som man tycker om, rör dem. Inte sant?
Riina27.01.16 kl. 22:11
Herregud, vilken snubbe. BRA att han inte såg dig nåt mer, vilken jubelidiot. kram.
30.01.16 00:19
Det är tråkigt att du mådde som du gjorde, du borde ha haft någon att prata med och du kanske skulle känna helt annorlunda idag. Problemet är att när man spenderar en massa onödiga pengar på att operera sig för att bli som "alla andra" (vi ser ju alla olika ut och inget varar för evigt), genom att anpassa sig och foga sig efter media så ger man fel signaler till andra unga tjejer. Man säger att det är okej att spendera pengar på att förändra din kropp permanent, att det är normalt och att det är fult att se ut som den man föddes. Man påverkar samhället. Det bästa är om alla hade styrkan att stå emot, att kvinnor tillsammans stod upp mot medias sjuka ideal. Kanske jag inte förstår för att jag alltid har haft bröst (som dessutom är i vägen och ger mig ryggont), men jag har alltid avskytt min näsa och står inte gärna framför kameran pga den. Men om jag opererar den har jag misslyckats och om 10 år kanske jag inte alls bryr mig om hur den ser ut.
Mikaela27.01.16 kl. 22:19
Det är säkert bara du själv som tänker på din näsa, liksom jag endast själv tänker på mina bröst. Tillsammans är vi starka! Screw skönhetsnormer.
30.01.16 00:21
Om jag av någon anledning skulle fråga någon hur hennes bröst såg ut, skulle jag göra det för att få se dem, och avgöra själv. Mitt tycke om utseendet utesluter inte hennes tycke om det och ingen borde tvingas att tycka så heller. Nu skulle jag dock aldrig fråga, och har aldrig gjort det, utan istället vänta/väntat tills jag fick se dem. I slutändan är det så att du får tycka om eller ogilla dina egna bröst (ja, klart som fan man får ogilla estetik på sig själv, smak väljer man inte!). Det är heller inte en jäkel som äger någon rätt att bestämma om jag får ha en smak på utseendet av andras bröst heller - för en smak har jag - oundvikligen och oavsett om det finns eller inte finns normer i samhället.

En smak har vi alla, och kommer för all evig tid ha, om allt. Vare sig smaken tillåter en eller flera saker att gillas på samma gång eller inte.
Bow27.01.16 kl. 22:58
Visst, smaken är delad som baken. Jag tänker inte tvinga någon att gilla mina bröst men tror att det i stor utsträckning är den bildvärld vi omger oss av som formar vår smak, tror inte du?
30.01.16 00:24
WORD!
Frida28.01.16 kl. 03:49
Alltså! Tack.
30.01.16 00:24
Jättebra text. Det är ju så knepigt detta, som "Bohemian Maggie" nämner i kommentaren ovan, med de två lägrena; å ena sidan se som anser att individen ska äga rätten att göra som hen vill och om en bröstoperation är det som får hen att må bättre så är det en given lösning... å andra sidan de som problematiserar de "stereotypa" brösten som gör vår underbara mångfald till "rätt" och "fel". Det är förstås inte fel på att smak och att tycka - men var kommer vår smak ifrån? Ska vi verkligen följa vår smak om den kommer ifrån en så obehaglig källa? ...men samtidigt kan vi inte bara trolla bort vår "smak" och våra stereotyper, bara för att vi ser dem... och om nu dessa "ingrepp" (varken det gäller bröst, könsorgan eller något annat) faktiskt kan få en person som mår jättedåligt att må bra (för sådana historier har jag trots allt hört) - ska jag anse mig ha rätt att säga att det är absolut fel? Ska vi vara pragmatiker eller idealister? Jag vet verkligen inte. Världen är bra knepig.
Johannes28.01.16 kl. 21:56
Ja, visst är den knepig? Och tack.
30.01.16 00:22
verkligen så jävla bra skrivet, behövs inte sägas mer.
:)28.01.16 kl. 22:07
TACK <3
30.01.16 00:22
Så rätt. Du är grym, Nanó. Åh, vad detta behöver höras. Hoppas fler tjejer börjar tänka som du - alla bröst är underbara!
Peter29.01.16 kl. 12:17
Tack bästa Peter! Blir så glad.
30.01.16 00:21
Såå grymt bra skrivet! Jag är mamma till en 2 årig dotter och har redan två bekanta som fyllt brösten efter amning för att få dem att se ut "som före amningen". men ingenting är ju lika som före man fick barn, så varför skulle brösten vara det. Är så trött på detta egocentriska smhälle där det är okej för en mamma till tre flickor att öppet tala om att hon tänker ta silikonbröst! Hur skall vi någonsin kunna ge våra döttrar ett bra självförtroende när det gäller deras kropp, när vi själva står där med silikon tuttar och fyllda läpper! Det är väl lika bra att börja samla till plastikoperationer åt sina flickor istället för körkort nu genast! Blir såå besviken på det här samhället! Hälsningar av en som blev kallad "plankan" flera år i högstadiet (är nog e planka ännu också =) )
Mamman01.02.16 kl. 12:04
TACK! Ja, what's up med denna obsession angående att se ut som "innan man fött barn och ammat"? Blir så ledsen på att samhället vill att kvinnor ska vara evigt unga och orörda. Förstår din tanke angående att det är dumt att prata om skönhetsoperationer inför sina barn, men tycker det är en svår fråga då det redan sätts så mycket krav och press från samhället på vad en bra mamma är! Papporna slipper liksom undan med så många fler misstag! Om du fattar vad jag menar :) High five for plankor by the way!
01.02.16 22:11
Till k
Jag blir så innerligt ledsen, uppgiven och rent ut sagt förbannad av att läsa vad du skriver. Inga bröst är fula, INGA!!! Nu har jag ju inte sett dina, men jag är helt övertygad om att jag skulle tycka att de är vackra! När jag var yngre drömde jag om större vårtgårdar. Mina är så yttepyttesmå att jag länge trodde att jag aldrig skulle kunna amma. Men det gick! För vet du vad, våra bröst är fantastiska!! Jag hoppas och önskar att du någon dag blir bekväm med dina bröst och vågar älska utan BH och duscha på gymmet. Kram!
You go girl!01.02.16 kl. 15:18
Hej, jag är bara 11år jag har blivit retad och mobbad bara för jag har lång näsa jag vill operera min näsa men jag är för ung. Jag gråter också jag lovar du är inte den en da. Plus ingen är perfekt!! Man måste inte bli perfekt för att vara en männiksa! När du är typ 16\18år kan du planera om att du ska operera elr inte? Men du måste inte hata det! Tänk alltid att det fins människor som hatar också nån stans doms kroppsdel! Var inte ledsen!
Inci yeser 13.07.16 kl. 17:24

Detaljer i en drömlya del två

 
 

Källa 1 & 2

 

 

Har tänkt att mitt sovrum i övrigt ska bli grått/vitt men tänkte att en färgglad matta gärna skulle få pryda golvet. Här vet jag inte alls hur mattan kommer att se ut eftersom jag kommer att leta second hand, men är ute efter en färgexplosion. I vardagsrummet tänkte jag mer någonting stort, vitt, fluffigt och gärna assymmetriskt (en moroccan wedding rug vore typ drömmen men det förblir troligen en dröm pga $$$).

 

 


Källa

 

 

Sedan tänkte jag att jag fått nog av plastkassar som uppsamlingsplats för smutskläder. I år ska jag skaffa korgar. Vuxenpoäng.

 

I övrigt har jag funderat på att istället för en soffa skaffa en schäslong och en tillhörande sittpall med förvaringsplats. En schäslong alltid varit någon slags vuxendröm för mig. Ifall jag skulle råka stöta på en på något loppis alltså. Är inte så sugen på att köpa för mycket nytt. Det mesta förutom HEMA-porslinet och akrylförvaringen kommer jag söka efter på loppisar. Kommer låta hela processen ta tid, jag har ingen lust att söka efter snabba lösningar när jag faktiskt bor själv och ingen kan irritera sig på att jag saknar en soffa, ett matbord eller vad som helst.

Dessutom kommer kanske min "skandinaviska syster" (som jag tidigare pratat om här på bloggen) Frida och sover över de fem första dygnen i min lägis då hon gör praktik i Bryssel. Alltså blir det en mycket bättre start på mitt boende eller?!

 

Publicerad idag kl. 09:43

Kiasma

 


Vill förresten tipsa om Choi Jeong Hwas utställning på Kiasma. Gillar också Kiasmas samlingsutställning som finns på våningen ovanför. Är som bekant inget stort fan av staden Helsingfors (no hate plz) men Kiasma är typ min favoritorsak till att ta bussen österut.

 

Publicerad igår kl. 11:26

"Hatar att jämt ha kaos i mitt huvud. Det är som en storm som aldrig mojnar."

 

 

Eftersom jag i år har bloggat i hela tio år tänkte jag att det kanske skulle vara intressant med en mini-throwback till hur min blogg såg ut för typ åtta år sedan. Jag gick sista året i gymnasiet, köpte kläder för alla pengar jag tjänade och bloggade om dem. Dessutom mådde jag rätt dåligt och visste inte alls vad jag ville göra med mitt liv.

 

"Tre år av tankar som "när tar det här slut?" gör inte gott för själen. Jag längtar till framtiden. Längtar. Otroligt mycket."
 

 

Ett tag hade jag dille på 40- och 50-tal. På den här tiden bodde jag ännu hemma hos mina förlädrar men frilansade för Papper och var ungdomsjournalist på HBL. Det bästa jag visste var second hand och vintage och jag skrev ett antal loppisguider för olika tidningar.

 

 

Utöver 40- och 50-talsfrossan hade jag mot slutet av gymnasiet en väldigt svartvit stil med bucklig silhuett samt någon enstaka annorlunda detalj. När jag tänker efter spenderade jag nog största delen av min fritid på att kolla in modevisningar på nätet, gå runt i klädaffärer och skriva om kläder och stil. Men ju närmare bloggens slut jag kommer, desto mer personlig text dyker upp.

 

"Man vaknar upp på fel sida. Man vill göra en massa saker men orkar inte ta initiativ till någonting. Man börjar oroa sig för en massa saker. Man känner att det inte är någon vits med någonting.
Allt är bara åt helvete.
Vad gör man en sådan dag?"

 

 

"Fantiserar om mitt liv i olika dimensioner. Jag blir liksom helt isolerad i mina egna tankar. Det är lite samma sak när jag läser en bok eller en text. Jag försvinner helt och hållet från denna värld. Och det är så fantastiskt skönt."

 

Det är nästan läskigt att bläddra igenom de sista sidorna på min gamla lösenordsskyddade blogg. Det känns så fult på något vis. Som att jag inkräktar på en tonårings mest privata tankar. När jag läser och bläddrar bakåt förstår jag inte att jag faktiskt skrev så öppet om något som alldeles tydligt var ångest. Ju mera jag tänker på det, desto mer tänker jag på att jag borde ha fått hjälp. Den enda personen som någonsin såg att jag mådde dåligt var min nog grupphandledare. Jag hade som ovana att gråta i tomma klassrum i skolan och efter att han såg mig en gång skickade han mig till skolkuratorn.

 

 

"Jag hatar att jämt ha kaos i mitt huvud. Det är som en storm som aldrig mojnar."

 

"Jag är så rädd att jag inte blir antagen. Så himla rädd. Det är min största ångest just nu om kvällarna. Därför är det ett stort plus att jobba som lärare hela dagarna, jag somnar bättre om kvällarna. Jag är så otroligt slut, i både hjärnan, kroppen och munnen varje dag jag kommer hem. Jag har inte lika mycket tid att tänka på någonting som gör mig ledsen, jag somnar nästan helt utan att tveka, så dödstrött är jag. Jag fattar inte att jag orkar socialisera hela dagarna. Men man tvingar sig själv, axlar lärarrollen, lever sig in. Jag spelar teater."

 

"Tänker på saker jag inte vill tänka på, minns saker jag inte vill minnas, blir irriterad på människor jag inte borde bli irriterad på, är en person jag inte vill vara."
 

 

 

"Feminism är nämligen så jävla, jävla, JÄVLA viktigt. Jag är feminist tills döden skiljer åt mitt intellekt från min kropp, så viktigt tycker jag det är."

 

Det var i början av gymnasiet som jag upptäckte feminismen och såklart skrev jag en del om det också. Minns hur jag försökte berätta åt totalt ointresserade kompisar om hur jag hade slutat raka benen och att jag funderade på att sluta raka mig under armarna också. Under den här perioden av mitt liv saknade jag verkligen någon att prata med om sådant som faktiskt intresserade mig.

 

 
"Detta är förmodligen det sjukaste jag sagt på länge, men Louis Garrel ser ut som en kille som doftar väldigt gott."

 

Samtidigt dryper min gamla blogg av en del gulliga citat blandat med svordomar (helt sjukt hur jag kan ha svurit så mycket i skriven text?!) och klockrena tonårsvisdomar:

 

"Innan självständighetsfesten köpte jag ett par platåskor av en väldigt dålig orsak, nämligen att jag inte kunde sluta tänka på dem. "

 

 

Det var väl ungefär den bloggen (som för övrigt hette Get Nanóismed, vilket namn). Åtta år är en lång tid och mycket har man hunnit gå igenom sedan dess. Att vara 25 är nog rätt skönt.

 

 

Publicerad 25.08.2016 kl. 17:28

Detaljer i en drömlya del ett

 

Om det är något som känns lite småfånigt så är det att sitta i fel land och planera hur ens följande boende ska se ut (när man ändå inte kommer ha pengar att köpa exakt vad man vill men aja ni fattar). Min inredningsgen har nu hoppat sig gul och blå av excitement och jag har typ pinterestat sönder mitt nät på senare tid. Här kommer min bloggs första pinterest-inlägg! Försöker endast att inkludera realistiska saker här så att jag inte sedan blir allt för deppad när jag inte kan köpa t.ex. mina drömglas från Kate Spade... I alla fall, min nästa lya är alltså en tvårummare, har högt till tak, stora fönster och vita väggar. Där har ni basen. Nu kör vi!
 

 


bildkälla

 

Förvaringslådor i akryl är en dröm jag haft i flera år och det är nu eller aldrig liksom. Mitt skrivbord är ett stycke fiber board jag hittat i en container med skräp och stolsbenen är såna där obehandlade bockar i ljust trä från byggaffären. Drömmer om att ha öppna hyllor (även dom av fiber board) ovanför skrivbordet med vanliga obehandlade trätrianglar som stöd. Alltså fatta hur snyggt.

 

bildkälla


Efter att ha letat runt på nätet efter växter stötte jag på elefantörat som kändes väldigt bekant. Sedan kom jag på att de växte vilt överallt i Guangzhou och nu är jag typ såld. Sedan ska jag ha succulenter, svärmorstunga och kaktusar. En stor kaktus skulle vara hur fint som helst men jag tror jag satsar på större elefantöron och en mellanstor kaktus. Vill för övrigt att alla mina krukor ska vara terracottafärgade, känns mest lättmatchat då plus att jag tänker mig att färgen kommer passa bra tillsammans med ljusgrått som ska bli vardagsrummets basicfärg. Vill så gärna ha en grå, mjuk soffa. Skulle vara drömmen att hitta en begagnad grå Kivik-soffa från Ikea på något loppis någonstans.

 


bildkälla 1 & 2

Assymetriskt svart-vitt-grått porslin i kombination med HEMAs Amsterdam-serie. Behöver alltså inte vara just de vit-svarta kärlen ovan, vill bara ha det lite assymetriskt liksom. Angående Amsterdamserien - den är billig och har en fin smutsgrön färg och kommer matcha jättefint med terracottakrukorna + svart/vitt/grått. Allt detta gärna i kombo med muggar i stil med denna, denna eller denna mugg.

 

bildkälla

Synlig förvaring för mina skor. Detta står högt på min prioritetslista! Är väldigt enkelt att bygga en likadan som på bilden dessutom, allt man behöver är två stegar och några hyllor av olika längd. Helst i obehandlat trä.


Okej, det var nog med inredningsnörderi för idag. Kanske kommer en annan del en annan dag.

 

Publicerad 24.08.2016 kl. 23:28

Var man oftast hittar mig

 

 

Internet:

1. Här såklart. Min blogg är mitt snurriga anteckningsblock och jag försöker gå tillbaka till att skriva i här en gång om dagen nu.

2. Instagram som Brabo_babe och nanowallenius. Och varför har jag två? Jo, Brabo babe gör jag på nederländska och funkar som storage för bloggbilder och där använder jag inga vita ramar. Det andra kontot är mera representativt och där gäller färgkoordinering och vita ramar. Ja ja hej hej jag är något obsessed med instagram.

3. Snapchat som nanowallenius. Älskar detta medium <3

4. Min kreativa portfolio på cargocollective, min hemsida som konstnär, och mina tre olika tumblrs; nanowallenius, Ouzhuang (överloppsbilder) & Ninetyninephotos (gammalt projekt).

5. Facebook såklart. Men skulle nog avsluta mitt facebookkonto om det inte vore för att jag bor utomlands och det är lätt att hålla kontakt med kompisar via fejjan.

6. Pinterest. Kan spendera ohälsosamt lång tid här.

7. Spottan. Har ytterst luddiga spellistor här men jag har haft mitt konto sedan 2008 då det lanserades och har delat det med två andra personer så det är väldigt rörigt här. Men om någon följer mig följer jag gärna tillbaka, gillar att se vad andra lyssnar på.

 

Åbo:

1. Studentbyn. Brukar bo här när jag är i Åbo och jag går en del promenader i området för jag tycker arkitekturen är jättehäftig.

2. Fabbes café. När jag är i stan går jag helst hit eftersom de har rimliga priser och det är supermysigt + mitt emellan studentbyn och stan.

3. Stadsbiblioteket. Brukar sitta på golvet i bibban och bara bläddra i böcker.

4. Frälsningsarméns lopptorg på universitetsgatan. Går hit jämt eftersom det råkar ligga intill mina föräldrars hem.

5. Yangtze på tavastgatan. Efter att mitt kinesiska favoritmatställe vid torget bytte ägare och blev sämre har jag en känsla av att jag kommer gå till Yangtze rätt ofta, de har autentisk kinesisk mat och lunchbuffén inkluderar också autentiska rätter. Är inte förvånad att Yangtze ligger på plats nummer 15 på Tripadvisors restauranger i Åbo.

6. Pho Ngon i forum. Pho är mitt knark.

 

Antwerpen:

1. Akademin och vad som finns i kvarteret där runt - caféet Tartine och caféet Normo särskilt.

2. MHKA & Fotomuséet. Gillar särskilt MHKA som har modern konst.

3. Park Spoor Noord & området kring Het Mas. Förr gick jag ofta här men nu när jag flyttar till Berchem tror jag jag kommer röra mig mer t.ex. på Statiestraat för att köpa råvaror & i Berchem i allmänhet. Lovar blogga massor om mitt nya område i Antwerpen!

4. Opnieuw & co i Mortsel. Hit brukar jag ta spårvagnen för att köpa billiga loppisgrejer. Hög fyndfaktor!

5. Min säng eller arbetsbord. Jag gillar att ha folk över och särkilt när nära vänner sover över.

 

Publicerad 23.08.2016 kl. 16:39

Instant Ramen Upgrade

 

 

Kommer ni ihåg när man typ tretton år och precis hade upptäckt MAMA-nudlarna i mataffären? Det var grejer det. Jag åt snabbnudlar minst tre gånger per vecka och tyckte det var coolare och godare än alla Saarionens mikropizzor och snabbmakaroner i världen. Självklart har min kärlek för nudlar fortsatt upp i vuxen ålder och jag tänkte idag tipsa om att man mycket enkelt kan uppgradera sina snabbnudlar med gamla grönsaker från kylskåpet.

 

 

Det här behöver du:

- MAMAs risnudlar med grönsaksbuljong (föredrar risnudlar, de oljiga "vanliga" vetenudlarna gillar jag inte riktigt). Ta två paket om du är riktigt hungrig!

- Buljong: Kokhett vatten, den gröna kryddpåsen från nudelpaketet, sojasås, sesamolja, mörk vinäger (använde kinesisk röd vinäger)

- Ingredienser: Röd chili, koriander, vårlök, champinjoner, kinakål, löskokt ägg & sesamfrön. Andra grönsaker som funkar i detta är morotstärningar, majs, spenat, sjögräs, silken tofu eller valfri överbliven tunt skivad köttbit från gårdagens middag. Använd fantasin!

 

1. Koka ägget som du önskar (jag kör med löskokt ägg) och koka vattnet till nudlarna.

2. Ta en stor skål och hacka dina grönsaker i önskad form (inte för smått) och lägg dem i skålen tillsammans med nudlarna och den gröna kryddpåsen. Hacka inte koriandern utan klipp av långa stjälkar med blad och allt från växten och lägg i dom med, ju mer koriander desto godare! Det där med att bara använda bladen och inte stjälkarna är ett västerländskt påhitt. Skippa den gula kryddpåsen, det är en olja som smakar  överdrivet mycket fejkad vitlök.

3. Häll över det kokande vattnet (inte för mycket! Använd en lämplig mängd så att inte buljongen blir smaklös) i skålen och blanda lite om du tycker det behövs. Smaka av med sojasås och kinesisk vinäger. (Om du använder silken tofu är det nu som den ska i, den kan nämligen vittra sönder om du rör om i skålen eller häller hett vatten direkt på den.)

4. Medan skålen med nudlar/grönsaker/buljong gottar till sig kan du skala ägget, dela det på hälften och hacka vårlökens gröna del. Lägg i ägghalvorna och dekorera med sesamfrön (jag hade svarta) och hackad vårlök. Häll över en tesked sesamolja and you're good to go!

 

 

* för dom som råkar märka det - ja, jag lade i gröna bönor för jag hade det i kylen. De passade inte alls in. Inkluderade det därför inte i receptet.

 

Publicerad 22.08.2016 kl. 15:59

Växttipsa mig!

 

 

 

Det är väl mer eller mindre klappat och klart att jag flyttar in i en tvåa i Berchem i början av september och jag kan knappt vänta! Lägenheten är inte särskilt välisolerad (inget dubbelglas) och värms på gas men jag hoppas att jag själv ska kunna isolera det lite bättre med hjälp av isoleringstejp, skumgummi för dörrarna och andra diverse isolation-hacks. Sedan tänker jag mig mycket mjuka material överallt, en stor mysig soffa, mycket kuddar, puffar och så.

Enda problemet är väl kanske att jag inte vet hurudana växter som klarar av kallare temperaturer och temperaturskiftningar. Och vem vill bo utan växter? Inte jag! Jag drömmer om succulenter, monstera, en stor kaktus och hängande växter.  Är det någon växtkännare här som vet något om saken, hojta till!

 

Publicerad 21.08.2016 kl. 20:25

Den finska sommaren

Alltså. Jag önskar att augustinätterna kunde vara lika fina som ett fåtal av julinätterna var.

Genomlider vi verkligen en hel vinter för de där enstaka ljumma sommarnätterna som sedan i våra minnen får representera hela sommaren?

När det är höst lever vi fortfarande på minnena av de tiotal varmare dagarna då det inte blåste eller regnade under de tre sommarmånaderna. När det är vinter och iskallt tänker vi "men det blir ju vår snart". När det är vår och fortfarande iskallt tänker vi "men det blir ju sommar snart". När det är sommar och det bara regnar och blåser så tänker vi "men vi får ju i alla fall mycket blåbär i sommar". Blåbär som vi sedan fryser in för att återigen överleva en kolmörk vinter då ingenting kan växa. Blåbär som får representera ljusglimtarna av den finska sommaren som kom så oerhört långsamt och försvann lika snabbt som hösten kom tillbaka.

 

 

Publicerad 18.08.2016 kl. 22:11

En lista med 32 frågor

 

 

Nu tänkte jag att det kunde börja hända lite mer både på Ratatas framsida och här på min blogg. Semestern börjar vara över för de flesta och jag tänkte att bloggen kan få sig en liten omstart med hjälp av en lista jag hittade hos Lina.

 

1. Hur gammal är du om fem år? 30 år. Herregud vill inte tänka på detta! Jag vill varken ha barn, köpa hus eller bo ihop med min pojkvän just nu. Känner mig extremt efter åldersmässigt.
2. Vem var den sista du träffade? Hemlis.
3. Hur lång är du? 175 centimeter
4. Vilken var den senaste film du sett? Först tänkte jag "Fan, det är ju Pokémon tvåan, gud vad skämmigt" och sen kom jag på att jag såg How to lose a guy in 10 days med Julia i Stockholm. Vet inte vilkendera som är värre. Tyckte faktiskt Pokémonfilmen var bättre...
5. Vem ringde du senast? Mamma.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? "nå någo grönsaker också, typ mycket champinjoner och zucchini. Finns knappast tofu men om du hittar äter jag gärna. naturell yoghurt" till mamma (lista på råvaror hon kunde köpa i Dalsbruk)
7. Var är dagens planer? Har ätit frukost, lagat lunch till hela familjen, kollat in detaljer om mitt kinesiska visum, målat en trädgårdsbänk vars köpare kommer och hämtar i morgon och ska ännu fotografera bänken i fråga bara det slutar regna.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Ringa! men skicka sms går också bra.
9. Är du en morgon- eller kvällsmänniska? Olika från dag till dag men oftast kvällsmänniska.
10. När såg du senast din mamma? I morse.
11. Vilken ögonfärg har du? Grönblå med koppar runt irisen.
12. När vaknade du idag? 9.50
13. Har du någon gång hittat en katt? Hittade en gång ett kattlik när jag gick hem från Impivaara när jag var liten (detta var innan mobiltelefonernas tid och min simträning var inställd så fick gå i en timme för att komma tillbaka till Åbo centrum).
14. Vilken är din favoritplats? Jag har många favoritplatser. Men var jag än känner mig bekväm brukar snabbt bli en av dem.
15. Vilken plats föredrar du minst? Trånga utrymmen var det är svårt att ta sig ut eller långt till toalett, det ger mig panik.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Kanske jag om tio år kan tänka mig att bo ihop med en partner och kanske börja tänka på barn? Och jag hoppas jag är glad, omgiven av vänner och har gjort mig ett namn inom min bransch så att jag så småningom ska börja få betalt för vad jag gör.
17. Vad skrämde dig som barn? Att vara utanför.
18. Vem fick dig att skratta senast?  Jeroen igår kväll.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, har flera! Lyssnar på dom på min vinylspelare i skärgården.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Både och.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? När jag sover ensam eller med min pojkvän är jag alltid naken, annars sover jag i en lös topp och boxers.
22. Hur många kuddar har du i sängen? En.
23. Hur många länder har du bott i? Tre.
24. Tycker du om Kinamat? ​Riktig kinamat är det bästa som finns men fejk-kinamat som oftast serveras här i väst är riktigt äcklig.
25. Vad dricker du till frukost? Kaffe
26. Är du en beroendemänniska? Ja. Blir snabbt beroende av saker jag trivs med eller gillar.
27. Kan du några andra språk än svenska? Engelska, nederländska, flamländska och skolfinska, skolfranska, skoltyska och lite kinesiska.
28. Har du någonsin åkt ambulans? Som tur inte.
29. Föredrar du havet eller en pool? Gillar bådadera. Pool ifall havet är för kallt, havet ifall poolen är för varm.
30. Vad spenderar du helst pengar på? Resor och saker jag blir glad av. 
31. Äger du dyra smycken? Ja, ogillar metall som färgar av sig, ändrar färg och luktar konstigt etc så jag använder nästan bara guld.
32. Vilken var den senaste bok du läste? Kinas historia av Hans Hägerdal.

 

Publicerad 17.08.2016 kl. 15:49

Tillbaka till skärgården

 

 

Har återigen landat i skärgården. Den här gången har jag tänkt försöka göra en arbetshörna åt mig i soffan och skapa rutiner den sista tiden jag är här. Har insett att jag lätt börjar må dåligt när jag inte träffar människor, när jag saknar rutiner och när jag vistas i exakt samma miljö varje dag (allt detta går att applicera på skärgårdslivet). Det känns som att man ska njuta av lugnet på landet men varje gång jag är här är jag extremt rastlös, orolig och söker febrilt efter någonting att stimulera mig med. Det låter kanske konstigt men jag var väldigt mycket gladare och piggare under hela vintern/våren när jag var konstant upptagen än nu under sommaren när jag bara har sporadiskt jobb och spenderar tid i skärgården.

 

 

Jag hade hållit tummarna för indiansommar med tanke på hur kallt det var i juni och början av juli. Icke sa nicke. Istället har jag tänt en brasa och suttit i ett par timmar och jobbat.

 

 

Egentligen hade jag tänkt läsa Genier av Moa Gammel istället för att jobba i soffan men fick ett plötsligt ryck och började svara på en massa mejl och sedan rullade det bara på och nu är klockan 22. Får läsa den i sängen istället.

 

 

Publicerad 16.08.2016 kl. 21:32
 

 

ag är Nanó Wallenius, innehållsansvarig på bloggtjänsten Ratata. I övrigt är jag skribent,
konstnär 
och gravt internetskadad. Lever i princip på avokado och äger för många växter. Denna blogg fungerar som mitt anteckningsblock. Mig kan ni alltid mejla på nano@ratata.fi.

Är nybliven magister i konst från Koninklijke Academie voor Schone Kunsten. Hamnar då och då i Åbo var jag även studerat konstvetenskap, genusvetenskap & kinesiska. Arbetar och bor i Antwerpen. Mer information om vad jag gör finns på min hemsida och i min kreativa portfolio.

 


 

____________________________________

Arkiv

____________________________________

Favoitinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången

 

____________________________________

Mina bästa 

Astrid

Caroline

Emily

Fia

Hani

Hanna

Jenna

Julia

Karin

Liisa

Linnéa

Maggie

Mikaela

Milia

Miilo

Peppe

Riina

Rofa

Sara

Satu

Vanessa

 

____________________________________

RATATAPODDEN #4 - Menssnack, bristfällig utbildning och sexuella trakasserier

Nanó kröner sig själv till Svenskfinlands underlivssvampqueen och berättar om hur det lektes gruppvåldtäkt på skolgården under lågstadietiden, Julia berättar om Kamratpostens roll i sitt liv och Astrid jämför finska polischefers uttalanden om sexuella trakasserier med svenska.

 

____________________________________

© Nanó Wallenius 2016