Sexismen inom konstvärlden

16.09.2016 kl. 12:21

Alltså visst. Det känns fel att klaga när man fått äran att vara representerad och bo i ett annat land ett par dagar för att jobba och vara representerad här, men jag blir så otroligt störd på att vi är typ 17 kvinnliga konstnärer av över 70 utvalda. Alla kuratorer är män. Att kvinnor uppfostras till att inte ta plats när det är exakt det man är tvungen att göra om man ska komma någon vart inom konst. Att mina manliga kollegor här fokuserar på utseende och sexualitet när de pratar om andra kvinnor när jag är med. Att de automatiskt trodde att jag är lesbisk för att jag är feminist. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta!

Sisters, take after me. Mitt nästa projekt ska vara större än störst. Nu krossar vi det här eländet en gång för alla.

 

Kommentarer (5)
Spamfilter
Skriv siffran 3 med bokstäver:
Ja, du har tyvärr helt rätt. Jag har haft turen att uppfostras på ett tämligen jämställt sätt (att ta plats, våga yttra och stå för mina välgrundade åsikter osv.) men min uppfostran har förorsakat många problem senare i livet av det enkla anledningen att kvinnor fortfarande förväntas att inte hysa och uttrycka starka eller bestämda åsikter, att rationellt och sakligt försvara dem och modigt stå för dem, att ta för sig när det är berättigat och välförtjänt, att visa upp sina starka sidor och sina talanger osv. Fast i min personliga erfarenhet har just andra kvinnor varit bland de strängaste domarna, de ivrigaste upprätthållare av dessa skadliga och omänskliga normer, de som varit först ut med att exkludera de kvinnor som anses vara kontroversiella eller ”besvärliga” (vilket i praktiken enbart betyder självsäkra i sina tankar och sitt agerande). Vi måste börja med att stötta varandra. Lycka till med din nästa stora projekt!!! :-)
Giulia16.09.16 kl. 13:52
jag har hört många andra säga detsamma men har själv inte samma erfarenhet. Tror självklart inte att alla kvinnor själva går fria från normativt beteende men jag har i alla fall väldigt sällan stött på kvinnor som skulle trycka ner mig när jag tar plats :) Snarare tvärtom. Men ja, ner med alla normer som gör att vi inte vågar stötta varandra! Jag kommer alltid vara pro-systerskap/solidaritet.
17.09.16 20:46
P.S.: Ditt projekt (inte "din"): förlåt! :-P
Giulia16.09.16 kl. 13:55
En kort förklaring: Jag menar alltså att vi kvinnor borde sluta internalisera och tillämpa/upprätthålla dessa normer, både vad de gäller oss själva och andra kvinnor. Vi måste rakt ut våga förkasta dessa normer, tycker jag.
Giulia16.09.16 kl. 13:58
Tack för det intressanta svaret. Jag är tyvärr inte alls insatt i genusvetenskapliga frågor, fast jag inser att de genomsyrar många psykologiska fenomen och processer. Därför talade jag bara om min personliga erfarenhet och det var väldigt intressant all läsa att den är så olik din. Eftersom socialpsykologi inte är mitt område känner jag inte till några studier om huruvida kvinnor upprätthåller genusnormativa beteenden mer, lika mycket som eller i mindre utsträckning än män. Jag vill dock påpeka att jag inte ville ”kritisera” eller skylla kvinnor för deras förtryck: En starkare dos av ”blame the victim” är definitivt inte vad vi behöver!

Apropå förtryck ville jag också förklara att jag inte blev ”förtryckt” av andra kvinnor när jag tog plats och agerade självsäkert, utan jag bemöttes av mildare och mindre aggressiva sociala sanktioner. Jag har funderat lite på saken och gissar att andra kvinnors reaktion kanske har mer med kvinnors större konflikträdsla än med upprätthållning av genusnormer att göra: varje gång någon (man eller kvinna) vågar ta plats eller stå för sina åsikter bäddar man oundvikligt för en potentiell konflikt. Eftersom av någon anledning (det finns flera hypoteser och detta är inte heller mitt område) kvinnor är mer konflikträdda (d.v.s. mer benägna att undvika konflikter) än män , reagerar de kanske på ett annat sätt än män när en (potentiell eller faktisk) konflikt uppstår. Det är dock en komplicerad fråga som inte går att behandlas ytligt och kortfattat och detta är, som sagt, inte mitt område.

Men jag tycker att du gör helt rätt att våga ta plats och stå för dina åsikter och principer även om det innebär att det ibland orsakar konflikter och att man kan uppfattas som ”taskig”, ”lesbisk” o.s.v. (detta fick mig att skratta för att inte gråta). Allt som är viktigt och stort innebär motstridande åsikter, mål, uppfattningar och intressen. Alltså konflikt. Det är förstås mycket bätte att vara trevlig och vänlig men ibland är det bara omöjligt (om man inte vill låta sig förtyckas utan motstånd, alltså) och utan lite välhanterad konflikt finns det ingen rättvisa och ingen framgång.

Trevlig helg och kram,
Giulia
Giulia18.09.16 kl. 14:49
Hear hear jag är med! Det finns en grupp på min skola som i oktober kommer ha ett seminarium som heter what is feminist pedagogics. Sjukt bra initiativ!
Fia21.09.16 kl. 15:49

Att bli med kontor

 

Kylan har hittat tillbaka till Antwerpen och jag hackar tänder medan jag skriver detta.

Igår gick jag på kontorsvisning och slog till direkt. Typiskt att jag precis fått i ordning något slags hemmakontor (som ni ser på bilden ovan) när jag hittar det perfekta arbetsrummet någon annanstans. Men sanningen är att jag ogärna sitter hemma ensam och jobbar. Särskilt nu när det är så kallt och håller på bli mörkare och det är mycket som snurrar i tankarna när man är ensam.

Min kontorsplats kommer för övrigt kosta mig 66€ per månad så det var inte heller någon större ekonomisk förlust om man säger så. Plus att jag känner två andra tjejer som kommer jobba där. Det är sammanlagt fyra rum och i mitt rum jobbar en tjej som tillverkar kostymer samt en författare. Resten av tjejerna är grafiska designers, fotografer och illustratörer. Jag ser verkligen fram emot att börja jobba därifrån! Ligger dessutom 4 minuter bort från vår lägenhet med cykel.

Ser redan framför mig hur jag varje morgon packar en liten lunchlåda och cyklar rakt ner för gatan, kommer in till ett färdigt uppvärmt kontor var det finns spår av andra människors existens. Det är väl lite det som känns tungt med att jobba hemifrån, det blir lätt ensamt. Och jag har inte heller någon lust att betala extra för värme som måste sättas på när jag är ensam hemma.

Jag ser fram emot att jobba i en mysigare miljö med kretiva kollegor!

 

23.10.2018 kl. 12:39

Jag är en hemmafru

Rörig arbetsdag idag. Drog hem till min kollega i morse och reparerade hennes printer som hon akut behövde få i ordning och sedan åkte vi till ett visumcenter för att skicka in visumansökan. När man ansöker om kinesiskt visum är det mycket viktigt att allting ser så bra ut som möjligt och rådgivaren på centret rekommenderade att jag skulle byta ut "unemployed" mot "housewife". Jag kunde nämligen inte fylla i "self-employed" eftersom jag saknar företagsnummer utan än så länge sköter allting med frilansskatterkort. Extra mycket lol på detta.

Sedan svängde jag förbi fotomuséet för att lämna av lite dokument och nu sitter jag hemma och har ingen koncentration alls. Tror jag skjuter upp en del mindre jobb till kvällen och försöker fokusera på lördagens textdeadline istället.

Är för övrigt mycket nöjd med mina nya visitkort jag fick på posten när jag kom hem. Jag är den där som jämt springer runt utan kort och när någon frågar efter mitt kort skäms jag så mycket för att jag aldrig har. Nu ska det äntligen bli ändring på saken!

05.10.2016 kl. 14:50

BredaPhoto-boken

 

 

 

För mig som är en boknörd är BredaPhoto-festivalens traditionsenliga bok en stor glädje. Har plockat på mig böckerna från de tidigare festivalerna eftersom de är så förbannat snygga och har bläddrat genom dem otaliga gånger och hade verkligne aldrig vågat tro att jag skulle hamna där själv en dag. Har också kommit fram till att detta inte är det sista jag gjort inom ramarna för Only Last Spring I Started Wearing Pink. Förresten är projektets publikation till salu även på Unseen Amsterdam i PhotoQ's booth och kommer även snart vara en del av sortimentet  PhotoQs bokaffär i samma stad.

 

 

 

 

 

23.09.2016 kl. 11:00

Breda + Amsterdam

 

 

Som bäst befinner jag mig i Breda var man kan kolla på mitt arbete "Only Last Spring I Started Wearing Pink" i Bredas museum fram till slutet av oktober! Dessutom insisterade ägaren av PhotoQ bookshop på att sälja min bok inte bara här på BredaPhoto festival, men också på Unseen Amsterdam nästa vecka (typ bästa stället att sälja sin bok på??). Känns mycket fint just nu. Puss.

 

15.09.2016 kl. 20:04

Tue 19:00

Hade tänkt att hålla takten uppe men med tanke på att jag både saknar internet och har en miljon bollar i luften här borta så är det inte så konstigt att det är svårt att hinna vara aktiv här.

Har precis flyttat in i lägisen och den är mycket större än vad jag mindes. Bor på översta våningen och det är så sjukt ljust, är väldigt ovant.

Jobbar som bäst på en ansökan, Frida kommer hit vilken minut som helst och i morgon ska jag bila till Nederländerna med V för att sätta upp min installation.

Vi hörs så fort jag får mindre jobb på schemat!

 

 

06.09.2016 kl. 19:55

Leftovers

 

 

 

Två överloppsbilder från magisteråren.

 

02.08.2016 kl. 14:08

Bourlaschooltje

 

 

Fler installation shots från Bourlaschooltje finns att se på min hemsida! Var mycket nöjdare med känslan av utrymme här än i Antwerp Tower.

 

07.07.2016 kl. 23:28

Bed Scenes

 

 

Utöver mitt egna magisterarbete har jag också skrivit texterna till Oonas magisterarbete "Bed Scenes" som består av två böcker (hon studerar grafisk design vid Akademin). Texterna har hon mycket snyggt flätat in i sina illustrationer och jag tycker det hon gör är helt fantastiskt vackert och framförallt eget.

Det var första gången jag någonsin skrivit på engelska och jag måste säga att det var en utmaning att skriva på ett språk som inte flöder lika fritt som mitt modersmål. Visst, jag har levt mitt liv på engelska (och nederländska!) i fem år men det var troligen sista gången jag någonsin skrivit något på ett annat språk. Tyckte dock det var ett inspirerande tema att skriva om. Vad händer egentligen i en säng? Det är en plats för kärlek, sex, gräl, sjukdom, lättja, mardrömmar och så himla mycket mer. Jag vet inte ifall jag kommer publicera texterna här på bloggen då jag inte är helt nöjd med dom, men några bilder från  boken kan jag i alla fall bjuda på.

 

28.06.2016 kl. 01:39

Website

 

www.nanowallenius.com

 

In och kolla!

26.06.2016 kl. 01:10

 

 

Nanó

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Norden för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 

 

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången