Om att göra slut

21.10.2016 kl. 22:30

 

Det är alltid svårt att veta ifall man ska skriva om någonting i bloggen eller inte. Men ikväll känner jag för att skriva.

 

 

I tisdags flög jag till Åbo med en känsla i magen som sade att någonting var fel. Jag hade skjutit på att beställa biljetten till kvällen innan, var inte redo att lämna Antwerpen, hade inte haft aptit på veckor och allting kändes märkligt i allmänhet. Min tidigare enorma iver över att åka till Guangzhou var som bortblåst. Allt jag kunde tänka på var vad han skulle säga när jag skulle se honom på flygplatsen.

Jag fick varken en kram eller en kyss. Han bar min reseväska till bussen och när vi steg på förstod jag att jag nog aldrig kommer att bo i Åbo igen.

När vi kom hem till honom doftade det annorlunda. Han doftade annorlunda. Han var annorlunda. Sänglakanen var bytta. Han sa att jag också doftade annorlunda. Han hade rätt.

 

 

Vi hade samtalet vi båda hade bävat för i månader.

Sedan tog jag mina saker och åkte hem till Julia.

Nu funderar jag mest på vad som händer när man lämnar sitt livs största kärlek bakom sig.

Om någonting någonsin kan bli lika stort som det som en gång var det största.

Om någonting någonsin kan bli lika himlastormande vackert. 

 

 

En dag blir han någon annans du.

Någon annans ögongodis en söndagsmorgon då solljuset träffar hans ansikte där han ligger i sin spritluktande säng i en etta någonstans i Studentbyn.

Någon annans långa, gängliga drasut med sitt flirtiga leende, stadens stiligaste näsa, trygga ögon och ett långt, vågigt hår, tjockare än en hästman.

Någon annans eviga tuggmotstånd - envis som en åsna och stolt som ett fullblod.

Någon annans cigarettändare som kanske blir ett hett engångsligg. Flergångsligg om hon har tur.

Kanske till och med hennes orsak till att en dag skriva om den himlastormande kärleken.

 

Kommentarer (16)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:
Så himla fint skrivet Nanó, det klumpade sig för mig i magen då jag läste det. Ta hand om dig på allra bästa sätt, hoppas det inte är allt för kaos innanför bröstkorgen för dig. Stor kram ♥
fia22.10.16 kl. 11:34
Så vackert skrivet Nanó. Känns som om dina ord hamnade i en liten ficka i mig, o att dom kommer stanna länge där. Vet inte vad jag ska säga, att stå vid ett slut och inför en ny början måste kännas så otroligt mycket olika saker på samma gång. Ta hand om dig.
Hanna Sofia22.10.16 kl. 13:52
Har problem med min blogg, får inte någon bild uppladdad står att URL saknas.
Daniela22.10.16 kl. 14:38
Ett otroligt vackert inlägg.
ida22.10.16 kl. 15:35
+ ett hjärta och tusen kramar
ida22.10.16 kl. 15:35
Kram!
Johanna/red22.10.16 kl. 15:38
åh, har svårt att finna ord. ta hand om dig nu, Nanó
emily22.10.16 kl. 18:45
+ ett hjärta härifrån också!
Emily22.10.16 kl. 18:46
Tänker på dig, hoppas du mår bra. Skickar en kram.
E22.10.16 kl. 19:00
Fint skrivet och svårt att läsa utan att få en klump i halsen. Var med om nåt påminnande en gång och kan tänka mig hur det känns.. kramar!
Grön i Åbo22.10.16 kl. 19:15
du lyckades verkligen beröra med det här inlägget, grät medan jag läste. kram!
Danielas Dagbok23.10.16 kl. 20:00
Att tala om känslor är inte min grej men jag kan utan tvekan försäkra dig att "någonting någonsin kan bli lika stort som det som en gång var det största". Kanske t.o.m. ännu större. Eller kanske lite mindre men samtidigt större. En stor kram ♥
Giulia24.10.16 kl. 09:21
Jag önskar så att jag hade något fiffigt och vettigt och tröstande att skriva, men jöttemycket kram är det enda jag har att säga. Och jo, att det här var så sjukt fint skrivet och inte ens klyschigt utan bara väldigt personligt och äkta. And that's BIG coming from me. KRAM!
Astrid25.10.16 kl. 13:20
Fint skrivet. Går igenom något liknande just nu. Det gör så jävla ont då inget längre är som det var. Kram
C27.10.16 kl. 12:08
Åh, så hemskt. Du skriver så otroligt fint att bara dina ord berör. Hoppas allt löser sig.
Jarina31.10.16 kl. 18:40
Jag har ju bara varit olyckligt kär innan jag fick påbörja livet med A, och varje gång var det den där "såhär kommer det aldrig att kännas igen" och "ALDRIG MER" (...) och nu tror jag att jag vet varför. För mig är varje person en egen känsla. Då blir de som små ensamma månar, kanske. Men de inkräktar inte heller på det som kom, eller komma skall. På så sätt så upplever jag den där stormande kärleken varje gång - utan att jämföra mellan den förra. Åtminstone såhär i mitt minne. Nunu vill jag alltid vara med A. Så länge som alltid är att vi båda mår bra av att vara tillsammans. Lika lite som att aldrig är ett riktigt aldrig, är ofta alltid också en sorts alltid. Ett alltid i den tid vi kan greppa. Puss och kram.
stormen06.11.16 kl. 14:08

High Maintenance Girl™

 

 

Så vad annat har jag gjort förutom att lyssna sönder Drake's More Life playlist på senare tid? T.ex. följande:

 

- Upptäckt blåa kläder. Plötsligt köper jag allt i blått. Sängkläder, vårjackor, t-skjortor, badrumsmattor. 

- Hånglat och druckit vin på ett fult lakan en solig dag i Stadspark med en misogyn tinderdejt. Vi blev även påskitna av fåglar i samma veva. Kunde inte bli full på kvällen för då har jag hangover på morgonen och att jobba med hangover är inte något jag rekommenderar. Då var dagsfylla och hangover på kvällen ett bättre alternativ.

- Irriterat ihjäl en tjej på nya jobbet eftersom jag inte vet skillnaden mellan olika kaffesorter, hur man blandar alla drinkar och hur man häller upp olika slags ölsorter etc. Jag bara ler ännu bredare och fortsätter göra mitt bästa. Bitch don't kill my vibe. Seriöst.

- Fortsatt att tänka på att man är stark om man vågar känna, vågar prata, vågar bearbeta, vågar ta tag i saker. Ingen annan ska någonsin få mig att tänka något annat igen.

 

16.06.2017 kl. 01:02

nytt jobb och 22 grader

 

 

 

Det är märkligt hur man kan förändras. Jag började mitt tredje jobb som servitris/barista på en bar/lunchställe igår och jag var lugn som en filbunke trots att det var tid för apéro samt 22 grader, dvs fullt!

Jag är knappt nervös eller excited för nya saker längre eftersom det känns som att ingenting ändå spelar någon roll. Vet inte om det beror på att jag funnit ett sätt att "leva i nuet" (mygod låter så cheesy men ni fattar?), att jag inte tänker varken framåt eller bakåt, att jag bara gör gör gör och inte tänker. Men jag funderar också på ifall det har med att göra att jag på riktigt slutat bry mig om saker ens kommer att gå bra eller dåligt längre. Allting är ändå en konstant dimma.

Stället ligger iaf i Zurenborg, ett av de finare kvarteren i Antwerpen. Stal lite bilder från deras instagram:

 





 

16.06.2017 kl. 01:01

ett papper på en vägg

 

 

Som utlovat - här kommer presentpappret som nu pryder min sovrumsvägg. 2,50€ var priset och det blev exakt som jag hade önskat.

 

 

Tidigare hade jag en vintage print med papegojor men det kändes lite rörigt.

Dagens minus är att Princess Nokia INTE FINNS PÅ SPOTIFY! Köpte biljett till hennes konsert i Het Bos i maj, går med en massa vänner. For more awesomeness check this out:

 

16.06.2017 kl. 01:00

my heart is way too frozen to get broken

 

 

Jag springer bort frustrationen, slår personligt rekord efter personligt rekord, springer så snabbt att jag förstör mitt knä och haltar upp och ner för mina åtta trappor tre dagar i sträck. När min vän frågar varför jag inte ringde och hon plåstrar om och ger mig nåt att använda morgonen därpå inser jag att jag kanske ändå har en slags familj.

Hur gärna han än vill tro att han är orsaken till min olycka så sitter min sorg mycket djupare än vad han någonsin kunde nå.

 

16.06.2017 kl. 00:58

Senaste-listan

 

 

Senaste inkomna sms?

 

Senaste selfien?

Innan jag cyklade till jobbet.

 

Senaste presenten du fått?

Fick en äggkopp av Elias i morse i samma blåa färg som Iittala-tallriken jag gav honom present precis innan han åkte till Marocko för några veckor sedan.

 

Senaste smeknamnet?

Ptja, har inget nytt smeknamn direkt. Min kollega kallade mig "Ons Nanóke" (vår lilla Nanó) igår. En kille jag dejtade nyligen kallade mig Mino (my+nanó) men jag hoppas verkligen att ingen någonsin kommer kalla mig så igen, det var inte normalt. Annars är det Brabo babe, Brabo bitch, Britney, Britney bitch och Swedish babe som är mina mer långlivade smeknamn.

 

Senaste musikupptäckten?

Drakes nyaste album, duh. Passionfruit är min favvo <3 men annars dessa:
 
















 

 

Senaste personen du sovit bredvid?

J.

 

Senaste cravingen?

Cornflakes. Så jag åt cornflakes.

 

Senaste sporten du utövat?

Jag var ute och sprang igår efter jobbet och slog personligt rekord. Mitt knä fuckades upp royally dock. Kan knappt gå i trappor idag.

 

Senaste klädinköpet?

Tröjan på bilden från &OtherStories, på -50% rea plus -30% extra personalrabatt så den kostade inte så många guldslantar. Gräddfärgad i scuba-material. Byxorna råkar också vara ny-gamla, fick dem av Oxiea när jag ordnade en klädbytardag i söndags.

 

Senaste roliga historian?

Lördagkvällen var en rätt rolig historia. Jag hade jobbat hela dagen, var skittrött. På kvällen får jag ett energirus och känner att jag bara måste ut och dansa. En ny tindermatch skickar mig ett meddelande och jag frågar honom om han är på väg ut. Han säger ja så vi bestämmer oss för att ha en "tinder challenge" på en klubb senare under natten och se ifall vi känner igen varandra, bara som en kul grej, vet ingenting om snubben liksom. Drar en kompis med ut på ett par glas vin och innan vi sticker vidare tar jag en blomma ifrån blombuketten i baren. Vi anländer till den nya klubben HAVN i Antwerpens f.d. Skandinaviska sjömanskyrka. Tindersnubben känner igen mig och jag överräcker blomman, informerar honom om att jag inte köpt den utan bara tog den från en bar, vi hånglar efter 3 minuter och när han klagar på de dyra alkoholpriserna svarar jag "duh, vi är i en skandinavisk byggnad". Han hade även en tatuering av Brabos hand på sin arm. Ödet??? Tindermatch made in Havn (!).

Herregud, jag skulle kunna prata om tinderdejter i flera timmar. Det är typ bland det roligaste jag vet. 

 

Senaste personen du träffade?

Vivian som spenderade hela min lediga dag med mig! <3 

 

16.06.2017 kl. 00:56

Lösryckta tankar

 

 

KBT-terapi

Bland det bästa som hänt mig på länge. Att jag aldrig gått tidigare, jag förstår inte. Känner mig ledsen och framförallt arg när jag tänker på hur otroligt dåligt jag mått i princip hela mitt liv och att alla i min närhet systematiskt förminskat alla varningssignaler och mina destruktiva beteenden.

 

Våren

Det är sol och varmt idag. Jag ska ha på mig mina vita nikes med rosa detaljer. Behöver jag säga mer?

 

Gratis tandkräm

Jag var på en fest i en byggnad med en tandläkarmottagning och följande dag vaknade jag med tre tandkrämstuber i jackfickan. Alltså blev så glad av gratis tandkräm?!? Haha. Ni som känner mig fattar ❤

 

10.03.2017 kl. 11:22

Kraschen

 

 

 

Man kan väl säga att jag officiellt kraschade för några veckor sedan och minsta lilla sak får mig att krascha om och om igen.

Det började med ett par dåliga dagar här och var men nu har jag kommit in i en fas då jag inte ser fram emot någonting längre. Jag letar efter distraktion efter distraktion och om någonting positivt plötsligt kommer för nära skjuter jag bort det, så långt det går.

Att inte lita på nya människor är som att föra en evig kamp mot sig själv. Jag beter mig arrogant och destruktivt, trycker ner folk vars fasad irriterar mig, blåser rök i ansiktet på de som tror att de kan kontrollera mig och konfronterar folk med de mest obekväma sanningar bara för att se hur de reagerar. #sociallifegoals

I jakt på en terapeut åt en vän som mår dåligt lyckades jag på något sätt själv hamna hos en svensk psykoterapeut här i Antwerpen och detta är väl det enda jag ser fram emot varje vecka. Förutom lönedagarna, dårå. Jag spenderar typ halva min Iittala-lön på terapin just nu.

Jag har accepterat mitt nuvarande tillstånd av någon slags passiv sorg men ibland bubblar och fräser det verkligen av ilska inuti. Att det ska vara såhär en tid framåt pisses me off. Känner att ilskan kommer bära mig ur detta. Vet inte om det är bra eller dåligt men den som lever får se. Just nu behöver ingenting make sense. 

 

03.03.2017 kl. 15:29

Del tio

 

det är inte som det var i Antwerpen
jag vill knappt ta i dig
bara när jag är full?!
jag vet inte
det är jobbigt
jag måste hinna jobba
jag känner skuld
jag känner dig inte

 

Du sover inte den natten.

 

 

09.02.2017 kl. 15:27

Del nio

 

 

 

Varje morgon och varje kväll börjar på min balkong medan vi blickar ut mot sportplanen nedanför. Röken från dina vietnamesiska importcigaretter tar gradvis över doften av varmt väder.

Jag saknar doften av varmt väder.

 

 

08.02.2017 kl. 23:48

Del åtta

 

 

 

Du ser mig först, genom fönsterglaset mellan securityn och ankomsthallen.

Vi tar en taxi trots att den kostar trettio gånger så mycket som metrobiljetten, du insisterar. I baksätet tittar jag mer på din nacke än in i dina ögon, minns inte hur den doftade. Du pratar om den sista linan din kompis drog på toaletten på flygplatsen. Egentligen orkar jag inte lyssna.

Hur var det din nacke doftade nu igen?

 

06.02.2017 kl. 12:46

 

 

Nanó

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Norden för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 

 

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången