En hälsning från Guangzhou

01.11.2016 kl. 02:58

 

 

 

Jag tror inte någon kan ana hur mycket jag kämpat för att få upp detta blogginlägg. Har rätt dåligt och dyrt mobilnät och nästan samtliga appar och nätsidor jag använder är blockade. För det första är mycket mer blockat än förra gången jag var här och för det andra är skolan inte riktigt villig att ge mig eget Wifi eftersom kön till installationen är tre veckor lång. Aja, man får väl klara sig så gott det går. Det är omöjligt att göra något på egen hand pga hierarkisamhället. Har iaf bett Jenna sköta Ratatas framsida tills jag får ordning på mitt nät.

 

Har grym jetlag och känner mig lite förvirrad i allmänhet. Troligen pga vad som hände precis innan jag kom hit men också av att plötsligt vara tillbaka på en plats jag en gång studerat på och kallat hem och nu är jag plötsligt lärare här. Saknar mina bästa vänner hemma men som tur går det att whatsapp-ringa. Jag skulle nog dö om jag inte kunde ringa med minst en vän om dagen.

 

Allt är bra och jag har väldigt roligt med människorna jag bor med. Hoppas på att jag snart kan börja blogga en gång om dagen igen. Vi hörs snart.

 

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver:
Jag önskar dig lycka till i Kina och ser fram emot dina kommande blogginlägg. Jag hoppas du börjar må bättre snart. :-)
Giulia04.11.16 kl. 00:03

Internetmekka

 

 

 

Jag hade glömt hur snabbt internet känns. Det är himmelskt. Hong Kong saknar internetcensur och har i övrigt ett helt annat (läs: normalt) system för internet än egentliga Kina.

Hong Kong är så otroligt fint och Liisa är snäll som visar mig runt. Staden känns märkligt västerländsk i jämförelse med Guangzhou vilket inte är särskilt konstigt med tanke på att Hong Kong är en specialregion med egen regering. Ändå blir jag förbluffad, gata efter gata. Jag hoppas jag är tillbaka snart igen.

 

 

26.11.2016 kl. 05:20

Fredagslista

 

 


 

VAD:

Gör du nu:
Sitter i tåget på väg till Hong Kong.

Gör dig till en dålig människa:
Det här är svårt. Jag gillar skvaller fast det är kanske inte något som gör någon till en dålig människa. Irriterar dock ihjäl mig på folk som går långsamt eller står i vägen.

Vill du arbeta med:
Whatever that pays me, på riktigt. Tänker inte låtsas om att jag kommer kunna leva på konst för det kan knappt någon. Tänker dock ta lärarexamen i Antwerpen nästa år så vi får se vad som händer efter det.

Är roligast just nu:
Det finns så många roliga saker i mitt liv men också väldigt många tunga. Det gör att allt roligt känns lite mindre roligt och det är trist.

Har du på dig nu:
New balance-dojjor, tighta svarta jeans och min Belgium-collegetröja.

Äger du för skor:
För många, men skor gör mig glad och har istället inte så många väskor.

Har du för storlek i skor: 
Size 40, baby.

Läser du för bok:
Lyssnar på "Allt jag inte minns" av Jonas Hassen Khemiri men gillar den inte som uppläst. Tror jag ska läsa boken istället.

Ska du göra nu:
Stänga av mitt kinesiska mobilnät så att jag inte ruinerar mig själv!

 

25.11.2016 kl. 08:10

Söderut

 

 

 

Det är så mycket på gång, nätet funkar knappt som vanligt och tiden bara rinner iväg. Tar en liten paus från Guangzhou och lämnar Kina för Hong Kong i morgon för att hälsa på Liisa i samband med att jag förnyar mitt visum.

Ha ett bäst veckoslut!

 

24.11.2016 kl. 19:38

Del sju

 

 

 

Det slår mig att vi båda är människor på flykt.

Ska vi fly tillsammans?

 

21.11.2016 kl. 09:51

Hur jag bor

 

 

Nu när jag jobbar som lärare vid Guangzhou Academy of Fine Arts bor jag faktiskt exakt likadant som när jag studerade här för tre år sedan. I samma byggnad, i ett likadant rum, fast denna gång på södra sidan vilket innebär att det är varmare i rummet (inte mig emot, jag frös på norrsidan). Det är rätt asketiskt men å andra sidan är jag bara här i åtta veckor.

Jag har en dubbelsäng, ett skrivbord, garderob, balkong och ett badrum. Allting ser i västerländska ögon rätt slitet ut men för mig duger det mer än väl här borta. Varmvatten finns endast ett par timmar på kvällen och konsumeras enligt hur mycket pengar man laddat på sitt varmvattenkort och vattnet från kranen måste kokas innan det kan drickas. Man får även besök av kackerlackor ibland men å andra sidan finns det typ inte ett enda ställe i Kina som är fritt från dessa kryp.

 

 

Kan jag bara säga att jag älskar min säng? Den må ha en stenhård, kinesisk madrass och rätt smutsiga lakan vid det här laget men den finns alltid där. Älskar att spendera tid i min säng när jag befinner mig utomlands, sängen symboliserar en slags trygghetskänsla.

 

 

Utsikten från min balkong - fler dormitories samt basketplaner och så de vinröda skolbyggnaderna i bakgrunden. Vanligtvis myllrar det av elever men när jag tog bilden var det eftermiddagslektion.

 

21.11.2016 kl. 08:45

Del sex

 

 

kanske försvinner du också en dag
men jag har ändå tänkt ta med
det bästa du har att ge
för jag är värd så mycket mer
än någon som bara försvinner
 

 

17.11.2016 kl. 02:25

Del fem

 

 

jag säger att allting snurrar så fort, att mina känslor inte hunnit ikapp, att det är skrämmande att låta en ny person komma mig så nära så snabbt

du säger att man kanske ibland inte kan göra så mycket annat än att öppna sig när man träffar en ny vän

 

16.11.2016 kl. 07:18

Tankar om att göra slut

 

 

 

Det högg verkligen till i mitt hjärta när jag läste de två senaste inläggen på Sandras blogg.

Allt annat i livet känns plötsligt hundra gånger tyngre när man går igenom en så pass grundläggande förändring av den egna känslan av trygghet. Man river upp en stark gemenskap, skrotar livsplaner, blir tvungen att tänka om. Det har blivit svårare att hitta fokus när jag ska jobba och det är framförallt svårare att välja var jag lägger mitt fokus för dagen när jag vaknar med en sten i magen eller när jag känner trycket i bröstkorgen innan jag ska lägga mig. Alla småsaker som skaver känns plötsligt hundra gånger mer. Hjärnan går konstant på högvarv och alla känslor blir som små explosioner.

Jag bestämde mig dock direkt för att denna break-up inte skulle bli som min förra. Jag ska inte gräva ner mig i sorg, inte bli handlingsförlamad, inte kräkas varje morgon och inte gå ner 10 kg i vikt. Jag ska fortsätta äta, jobba, skratta.

När någonting känns för mycket skriver jag ner det på en lapp och hänger den ovanför mitt skrivbord. Sedan får jag bara hålla tummarna för att en del av känslorna hamnade på lappen istället för att fortsätta hänga i mitt huvud. På avstånd kan jag betrakta mina rädslor hänga på min vägg. Förhoppningsvis skapar det distans. För när någonting allvarligt händer är det så himla svårt att hitta distansen till sig själv.

 

16.11.2016 kl. 05:43

Del fyra

 

 

du säger ofta att du är bra på att göra på dåliga val
att du köpte biljetten hit tror jag var ett rätt bra val

 

14.11.2016 kl. 17:10

Söndag

 

 

Det slog mig idag att det känns som att min vistelse här lite förstörs alla andra projekt jag har på gång samtidigt. Hur ska jag någonsin hitta fokus? Just nu har jag nog aldrig längtat mer efter att bara ha ett jobb, en fast punkt, en trygg inkomst. 

 

13.11.2016 kl. 10:22

 

 

Nanó

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Finland för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 

 

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången