Bye bye man cave

10.06.2018 kl. 13:21

 

 

Nu är jag här sedan två veckor tillbaka. På semester i Åbolands skärgård.

Innan jag anlände gjorde jag en undersökning hos min husläkare och fick probiotika utskrivet samt rekommendationer på kosttillskott. Den här sommaren tänker jag bli frisk. Har bunkrat upp med solkräm speciellt för solallergiker (en annan "trevlig" bieffekt jag fick av antibiotikan), enbart plantbaserad kost i skafferiet och försöker som bäst att städa igenom huset för att hitta arbetsro. Har även tagit tag i projektet "städa exet ut ur huset" som jag inte hade lust med förra året då jag hade bättre saker för mig. The man cave ("vårt arbetsrum" lol) fick bli ett mysigt gästrum som Milia, Caroline och Edvin redan hunnit använda. Även alla "mycket bra pinnar" hamnade tillbaka varifrån de kom, d.v.s. skogen.

 

 

Städningen kändes osentimental och det fanns varken ånger eller ilska kvar, bara mycket skratt över hur tokigt livet ibland kan vara och konstateranden som gjort mig smartare och starkare. Om jag tittar tillbaka på mitt liv från separationen tills idag har jag blivit bättre på att ta bra beslut, blivit mer realistisk och fått sundare värderingar. Jag har blivit mera självsäker och mindre vilsen. Innebär detta att jag är vuxen?

 

 

Det är en lättnad att äntligen få vila och inte stressa. Helt fantastiskt att jag fått börja sommaren me att ha en massa vänner på besök och underbart att Bagheera anlände igår och vi bara har frilansjobb som vi kan sköta från Hönshuset.

Livet är så fint just nu. Som jag har väntat på dessa två månader.

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Kulturtimmen

 

Det var ett tag sedan jag gjorde ett inlägg om kulturkonsumtion. Under året som gått har jag dessvärre konsumerat extremt lite kultur, troligen för att jag varit för stressad och det inte riktigt funkar då. Nu under sommaren har det dock gått lite bättre på kulturfronten - låt oss ta en titt på vad som passerat de senaste veckorna.

 

 

Senaste tidens...

...Böcker:

Fyndade nyligen tre olästa böcker av Märta Tikkanen på ett bokloppis för småslantar. Läser just nu Personliga angelägenheter som hittills verkar lovande! Kommer fortfarande ihåg när jag "fann" Tikkanen i sjuan i högstadiet och sträckläste flera av hennes böcker och ingen annan i skolan visste ens vem det var. Där och då blev hon min favoritförfattare. Hon var liksom en del av min tonårsidentitet, den bittra feministiska nördtjejen - identiteten som hamnade längst ner på alla åtråvärdhetslistor i varenda högstadium nationwide. Anyways, kul att Tikkanen nu blivit poppis i vår generation i och med att feminismen nått så långt att den t.o.m. fått komersiell status, men visst finns det också en liten del av mig som får blandede känslor då det absolut inte var coolt att gilla henne när jag började gilla henne. Dessa känslor måste ju ha ett namn, inte sant? Lite som att det plötsligt blev coolt/gulligt att vara "geeky" ett årtionde efter att man blivit hånad hela skoltiden för att vara en nörd. Oj vilket sidospår detta blev nu alltså. Let's move on!

 

...Tv-serier:

Började kolla på danska Någon som du som till formatet påminner lite om SKAM, fast med twenty-something-karaktärer som är lite allmänt lost i livet. Verkade lovande till en början och jag tyckte det var lite roligt att vissa drag och karaktärer är som tagna ur mitt liv i Antwerpen. Huvudkaraktären Rose bor i kollektiv med sina vänner, jobbar som butiksbiträde trots att hon egentligen skulle vilja vara musikartist, grälar med sina föräldrar och dejtar diverse män (bl.a. kalsongsnubben) tills hon träffar en snygg advokat som ramlar ner från himlen. Advokaten blir kär vid första ögonkastet, får livskris och gör slut med sin forskarfästmö med "tråkiga kläder", d.v.s motsatsen till Rose, tjejen som alltid klär sig i starka färger och verkar ha en samling av stora örhängen utan dess like. Serien är långt ifrån SKAM-standard och karaktärerna är platta och manuskriptet känns tveksamt. Musiken var inte heller något jag skulle vilja ha som playlist på Spotify (i motsats till SKAM). Huvudkaraktären Rose är störigt självisk mest hela tiden, advokatkillen är utan djup öht och den enda karaktären jag på något sätt kunde sympatisera med var the token black girl Simone som fick stå ut med sina kompisars egoism i ur och skur. Henne skulle jag ha velat se mer av. Skulle även önskat se en förändring hos Rose under första säsongen för att gilla henne mer i slutet, men jag hoppas på att det kommer i andra säsongen som ryktas komma upp på Svt Play inom någon vecka. Sevärd serie ifall man har tråkigt.

 

Musik:

Började sommaren med att lyssna på Kanye Wests Ye på repeat som textmässigt känns, väldigt, hmm, Kanye West. Gillar det melodiska i Kanyes hiphop och tycker är intressant att han gör ett helt album tillägnat hans mentala ohälsa. Sedan har jag lyssnat på Jorja Smiths album Lost & Found. Upptäckte brittiska Jorja för ett år sedan och från L&F älskar jag låten Blue Lights som känns väldigt rätt i tiden med det japanska 80-talssoundet. Sedan har jag också knackat på dörren till Drakes nyaste album Scorpion som känns mindre lättsmält än förra årets More Life. Smart marketing strategy dock att han drar in sin relativt okända son i albumet (samt pre-releasen av God's Plan - I only love my bed and my mommy i'm sorry (My bed / Mahbed, Drakes då okända son vars existens nyligen uppdagades, något inte alla lyssnare visste om innan Scorpion kom ut, ifall man nu inte råkat följa hans beef med Pusha T). Har inte hunnit lyssna tillräckligt än, men känns som att målet är att tillfredsställa vanare hiphoplyssnare än att skapa ett album fullproppat med global hits. Vad som ännu väntar  är Kanyes Kids See Ghosts samt Nicki Minajs nya album som också borde komma ut inom kort! 

 

Podcasts:

Har inte lyssnat på särskilt mycket podcasts, endast Mark Levengoods sommarprat. Planerar att lyssna på P3 Dokumentären om Beyoncé till näst.

 

Bildkälla

Design:

Har fyndat Kastehelmi-glas i moss green, desert och seville orange från Iittala på sommarrean till mer än 50% rabatt. Efter att min snubbe tappat 5 glas i golvet hemma hos oss var det dags för påfyllning. Ser så fram emot att använda dem i vår nya lägenhet! Hittade även i mina gömmor på Ängesön min mormors gamla Bordallo Pinheiro-porslin som nyligen börjat stiga i popularitet som jag tänkte ta med till den nya lägisen i Antwerpen.

 

Evenemang:

Imorgon ska vi på utflykt till Fiskars antikmarknad! Hoppas på inspiration till soffbord samt en visuell djupdykning i finsk glaskonsthistoria. Ses vi där?

 

04.07.2018 kl. 14:22

Ekorrhjulet och skammen

 

Jag kom att tänka på när jag innan studierna ännu bodde i Finland och hela den där balunsen kring sommarjobbssökandet och att man kände en sådan skam i ifall man inte fick något jobb. Vissa somrar sökte jag jobb på runt 20 arbetsplatser utan resultat. Det låg en sådan enorm prestige i att jobba under hela min uppväxt i Finland. Alltså det här ekorrhjulet som finländare verkar ha sprungit i sedan urminnes tider, vilken nytta gör det oss? Varför ska vi skämmas över att inte få jobb, eller varför ska vi skämmas över att rentav ta ledigt en hel sommar? Man ser det så tydligt när man hoppat av det finska ekorrhjulet och flyttat någon annanstans. Känns som det hör ihop med hela "sluta slöa/tänka så mycket och gör något vettigt istället"-attityden som genomsyrar stora delar av finska samhället. Sen är det ju såklart en helt annan sak när man måste jobba för att överleva ekonomiskt, men det ska jag inte gå in på nu (läs: insert obligatorisk politiskt korrekt text here om att man är medveten om sin position om hur priviligerad man är som inte behöver jobba heltid för att man vet att man har ett skyddsnät som fångar en ifall man skulle råka falla blabla ni fattar grejen ni har läst detta 1000 ggr förut).

Träffade en finsk barndomsvän för några dagar sedan. Jag berättade att jag haft problem med hälsan hela året och att jag nu blivit ordinerad vila i sommar så att mitt immunförsvar kan repa sig, men att jag ändå kommer jobba med tre större frilansjobb medan jag spenderar två sommarmånader på Ängesön. Hans förbryllade reaktion var "Två månader på sommarstugan? Åhå. Det var länge."

När jag berättade exakt samma sak till en kompis i Antwerpen var hennes reaktion "Oh my god, I'm so happy for you that you can do that! You really need some rest, it's incredibly important to sometimes take it easy and listen to your body."

Nu är detta endast två personer som jag tagit som exempel, men jag måste säga att jag känner av en stor attitydskillad vad gällande arbete när jag rör mig mellan Finland och Belgien. Jag tycker det är rätt knasigt att vi vaggats in i ett samhälle där man ska börja jobba så tidigt som möjligt, var arbetet går före hälsan, var "man alltid måste göra sitt bästa och var man alltid kan göra bättre" (ordagrant citat från min pappa under hela min uppväxt lol), och sedan undrar folk varför unga idag bränner ut sig och inte känner sig tillräckliga. 

Näe, jag känner att det är helt okej att jag nu har hoppat av det där ekorrhjulet. Jag tänker jobba just så mycket jag just nu orkar och jag är tacksam över att jag kan ha det så.

 

27.06.2018 kl. 16:17

Sommarlistan

 

Lyckades med konststycket att bli sjuk igen trots minimal kontakt med andra människor. Till och med nätet känns dött idag p.g.a. sommaren, så himla trist att vara sjuk när man inte ens kan slösurfa för att alla är lediga? Tänkte liva upp denna sjukdagen i sängen med att fylla i Ratatas sommarlista.

 

Vilka tre saker börjar du tänka på när du hör ordet ”sommar”?

Min takterrass i Berchem, Ängesön och hur skönt det är att ligga i solen (vilket jag inte kan göra nu p.g.a. solallergin :'( )


Kommer du jobba i sommar eller ha semester?

Både och! Jag formger två olika böcker i sommar men gör det från Ängesön, skönt att vila här.


Vad gör du helst en ledig kväll?

Beror på situationen. Här på Ängesön vill jag helst sitta utanför huset och dela något gott att dricka med min snubbe i kvällssolen. I Antwerpen går jag gärna på en promenad eller äter middag med en kompis.


Vad är enligt dig, den ultimata sommarmaten?

Allt som går att grilla! Men alla former av matiga sallader är också mycket nice.


Vad är ditt favoritställe att vara på under sommaren?

Ängesön, eller kanske vår nya lägenhet, vem vet! Gamla lägenheten i Berchem var iaf en mardröm sommartid, så jävla varmt.


Hur skulle den perfekta sommardagen se ut för dig?

En blandning av att vakna sent, äta gott och fräscht, få någonting vettigt gjort men samtidigt njuta av att känna sig ledig.


Ett fint sommarminne?

Midnattssimningen efter bastun med Bagheera förra sommaren.


Finns det någon låt du förknippar med sommaren?

Inte direkt, de varierar så himla mycket. Men Electric Light Orchestra kanske för att jag oftast lyssnar på dem sommartid på Ängesön.


Vad är fem saker du vill hinna göra i sommar?

Åka till Farmors café på Högsåra, åka till Stockholm, gå på arkitektonisk rundvandring i Helsingfors, bada massor bastu och vila.

 

 

24.06.2018 kl. 16:32

Ett halvt hus vs. att bo vägg i vägg med en galning

 

 

Vi hade inte tänkt gå på fler lägenhetsvisningar innan semestern. Men så kom detta emot - ett nyrenoverat halvt hus med cykelförråd och privat källare (sällsynt för lägenheter i Belgien). Utan någon mäklare som mellanhand, direkt kontakt med ägarinnan som dessutom visade sig vara grafisk designer. Efter att ha träffat hennes familj och blivit bjudna på en drink en kväll i hennes trädgård skrev vi på kontraktet. Flyttlasset går i september!

Så vad var felet på min förra lägenhet? Tja, nästan allting i slutändan. Det funkade att bo där som frisk, vilsen singeltjej med låg levnadsstandard med målet att spara pengar. Efter att jag fick mononukleosen var jag dock tvungen att börja omprioritera. Nu har jag inte energi eller ork med en svårskött lägenhet som dessutom hade möss och mögel. Sedan gjorde mina grannar slut och grannkillen gick totalt bananas. Injicerade heroin med öppen dörr (han var dessutom konstant hög på olika substanser), drog in kriminella i byggnaden, ljög mig flera gånger rakt upp i ansiktet, hade inbrott och fick sin ytterdörr sönderslagen p.g.a. sina nya "vänner", han grälade med, slog och hotade att döda sin ex-flickvän och ja ni hör ju hur det var. Han slutade även städa och ett tag trodde vi någon hade dött därinne för det stank något så fruktansvärt i trappuppgången. Vi fick tillkalla polis upprepade gånger. Hyresvärden var även för mesig för att göra något åt detta.

Så vad väljer man, ett halvt nyrenoverat hus vs. att bo vägg i vägg med en komplett galning?

Valet var ändå rätt enkelt. Visst skrämmer det mig att inte kunna spara pengar längre (min största obsession) men det är säkert bäst att försöka satsa på något som håller i längden istället som inte äter min energi. Trots att det svider i plånboken.

 

 

Vi har två våningar (tre om man räknar med vår rymliga privata källare) i ett underbart område i Antwerpen med nära till allting. Vi kommer att betala dubbelt så mycket som för förra lägenheten men så kommer vi ändå ha dubbelt så mycket utrymme (100m2), nyrenoverat, diskmaskin, två toaletter och fancy bostadsområde. Rätt bra deal ändå.

(ps. och våra nya grannar är advokater och inte heroinister ds.)

 

 

Alltså behöver jag ens säga hur mycket jag ser fram emot att använda detta kök?! Mitt förra kök byggde jag själv med träbitar från en byggaffär. Dessa bilder är från ägarna själva så de visar inte hur lägenheten är uppbyggd så himla bra, men ni får iaf en idé om hur stilen är. Observera att köket på bilden fortfarande är under renovering, så den saknar köksfläkt som nu finns installerad.

 

Nu blir den största utmaningen hur jag och min snubbe kommer inreda lägenheten. Mer om det i ett annat inlägg!

09.06.2018 kl. 13:11

Att bygga ett immunförsvar

 

Förra inlägget handlade om hur frisk och kry jag kände mig. Ja tjena. Har nu dubbel ögoninflammation och influensa sedan en vecka tillbaka.

 

Länge har jag förundrats över folk som är sjuka jämt men så har jag själv hamnat där. Alltså, jag har ju redan kronisk migrän, men det har jag iaf mediciner mot och ett migränanfall varar sällan mer än en dag. Men att vara sjuk i infektioner, förkylningar och influensor gör mig ärligt talat rätt nedstämd. Det gör verkligen en stor skillnad i ens humör och energinivå. De egenskaper jag alltid värderat högst hos mig själv är min effektivitet, min energi och min uthållighet. Men sedan förra sommaren har jag verkligen fått tänka om. 

Är mononukleosen den enda boven i dramat? Är det normalt att få så pass mycket sämre immunförsvar efter en utdragen mononukleos?

Den här sommaren tänker jag försöka bygga upp mitt immunförsvar. Fortsätta äta hälsosamt, men addera saker som kan hjälpa till på traven. Tänker typ ännu mer probiotisk kost och kanske kosttillskott.

Ifall någon sitter och ruvar på tips för ett bättre immunförsvar så är detta ett gyllene läge att kläcka ur sig allehanda hemligheter!

 

07.05.2018 kl. 17:26

April

 

 

Månadens stordåd utfördes av praktikant-Sofie, som trots att det verkligen inte direkt hörde till hennes praktikuppgifter, avaktiverade resten av spambloggarna som registrerades på Ratata förra veckan. Vi väntar fortfarande på att tekniksupporten ska radera rubbet (att avaktivera tog kortare tid för oss än att radera, att radera allt skulle ta sinnessjukt lång tid) men skiten är iaf väck från framsidan. Tråkigt att vi var tvungna att stänga "skapa ny blogg"-funktionen också men vad kan man göra. På Webbhuset lär de iaf jobba på en ny spamspärr just nu som vi förhoppningsvis kan ta i bruk snart.

April har börjat lite dubbelt. Vi fick akuta problem med våra närmaste grannar som resulterade i att vi bestämde oss för att flytta. Hade tänkt att nästa lägenhet jag skulle bo i skulle vara köpt, men så blev det inte den här gången ändå. Vi kommer fortsätta hyra. Att köpa någonting passar inte in i vår livssituation just nu, det får vänta. Först kände jag mig rätt ledsen över att vi var tvungna att flytta men nu har jag landat i beslutet och ser fram emot det (INREDNING HALLÅ).

April är även första månaden sedan juli 2017 som jag känner mig frisk. Jag hade glömt bort hur det kändes. Hela sjukdomsförloppet började alltså med mononukleosen som jag fick förra sommaren. Fick fel medicin på grund av slarvig läkare som inte ens kollade mitt blod och jag blev ännu sjukare. I en och en halv månad sov jag knappt och kunde inte gå till skola, jobb eller vistas utomhus på grund av glödande eksem över hela kroppen till följ av slarv. På grund av den felaktiga medicinen fick jag även en kronisk tandinfektion som jag drogs med fram till tandkirurgin i början av mars. Och till följd av att jag fått försvagat immunförsvar på grund av tandinfektionen och mononukleosen, fick jag även ett jobbigt virus på stämbanden som gjorde att jag fick avbryta min praktik i februari. Inget toppenår hälsomässigt precis!

Idag sprang jag för första gången sedan sommaren 2017. Det gick uruselt och jag har uppenbarligen tappat all muskelmassa i benen jag hade för ett år sedan, men ändå. Jag sprang. Den här dagen kom till slut. Jag hade tillräckligt med energi för att prova.

Trots sjukdomarna har jag två praktikplatser bakom mig, en halv lärarutbildning och massor av jobb. Fattar inte hur jag har orkat.

 

18.04.2018 kl. 22:41

Vecka 12

 

 

Det här är nog den kallaste vintern/våren i mannaminne här i Antwerpen. De flesta år har påsklovet i Belgien bjudit på 25 grader och sol men den här påsken kommer nog bli kall. Mannen i huset köper hem en ny snittblomma den tjugofemte varje månad för att fira oss. Det gör mig hoppfull. Blommor existerar alltså fortfarande, åtminstone någonstans i ett grått växthus.

För jag vill ha världens bästa vår. Jag menar det, jag behöver det. Jag har haft ett så himla tungt läsår. Jag vill köpa en symaskin, återuppta mitt stora tonårsintresse, att sy. När det blir tillräckligt varmt vill jag gå på picknick med mina bästa kompisar i parken i fina kläder. Jag ska äntligen skura köket och måla om det bara luften blir varmare och torrare. Jag tänker köpa en ny dammsugare (för min nuvarande är djävulens verk, seriöst). Jag tänker fira att jag, trots två virusinfektioner, en kronisk tandinfektion, en operation samt övriga förkylningar och influensor, tog mig igenom halva min lärarutbildning på mitt fjärde språk, nederländska. Att jag orkat med två praktikplatser, frilansjobb, jobb i affären och att (oftast) vara en trevlig person. Bara det sistnämnda tar ibland så mycket energi och det gör mig så ledsen. Jag vill vara mitt energiska, pigga, glada jag men ibland känns bara ett leende som en enorm anstränging när man är så trött i kroppen att det känns som om man håller på falla ihop.

Jag vill aldrig mera vara sjuk. Jag känner inte igen mig i den här personen vissa dagar knappt orkar mer än att gå till mataffären. Det är vidrigt.

Snart kommer våren.

 

22.03.2018 kl. 13:54

En skärva av vem jag var

 

Herregud vilken energi nu. Ingenting är omöjligt. Jag vill skriva klart min reflektionsrapport för lärarpraktiken. Jag vill illustrera den där sista bilden till boken jag formgiver för det där muséet. Nej, först vill jag vattna växterna. Vänta, jag vill skriva ett blogginlägg. What the fuck? Det känns som att... allting fixar sig. Allting fixar sig. Är detta på riktigt? Okej. Stopp. S T O P P. Andas. A N D A S. Andas igen.

Babette hade sin födelsedag igår. Tjugosex år gammal. Tjugosex år ung. Hon, liksom alla mina andra vänner, är lika borttappade som jag. Vi kämpar för att få ihop ekonomin, hittar inga jobb inom vår bransch. Den kreativa branschen, en bransch utan säkra utsikter. När vi blir trötta på livet i affärerna vi jobbar i tar vi våra sista sparpengar och drar en eller två månader utomlands. Eller så shoppar vi kläder. Med personalrabatt, såklart. Vi shoppar i varandras affärer med varandras rabatt. -90% på Other stories. -50% på Iittala. -50% på Artek. -25% på Weekday. -25% på Cos. -25% på Arket. Och så vidare.

Det får mig att tänka på när jag jobbade på Bagheeras hemsida inför de tio ansökningarna han ska skicka till tio eventuella praktikplatser. Praktikplatser på reklambyråer, branding agencies. Designbyråer. De som klär Kendrick Lamar i hans nyaste musikvideo. De som får dig att vilja besöka den där nya restaurangen vid Groenplaats för att den har en fantastisk interiör på alla bilder på sociala medier. De som får dig att välja det där kaffet i affären för att den har en snyggare förpackning än de andra kaffesorterna.

Älskling, vi borde jobba ihop. Du gör interiörer, hemsidor och skrivandet. Jag tar hand om branding och grafisk design. Jag har en säker framtid, det är inte som som att jag ska bli journalist eller nåt annat utdöende jobb. We could make good money together.

När jag kommer in genom dörren till Royal Palace får jag kramar av tjejerna. Sjunger Happy Birthday för Babette. Får den längsta kramen av Vivian.

Du ser så bra ut! Vad har hänt? Du ser yngre ut. Nej, jag menade inte så! Du är inte gammal! Men du ser bara så fräsch ut. Vilan har gjort dig gott. Du behövde det.

Jag vet inte om det är den där nya ansiktsmasken jag köpte genom en reklam på Instagram eller om det faktiskt är vilan som gjort sitt. Det är fem dagar sedan operationen. Första dagen spydde jag åtta gånger. Nu är det bättre. Jag kan i alla fall äta flytande föda. Ikväll serveras det batatsoppa och cava i Royal Palace. Och kermakakku som Oona bakat. Eller heter det kanske täytekakku, säger hon frågande. Jag går in i hennes rum för att titta på gratispublikationerna hon illustrerat tillsammans med sin kompis. Jag säger att jag är rädd för framtiden. Hon ser besviken ut.

Alltså, jag vägrar jobba i Weekday resten av mitt liv. Jag måste hitta ett jobb jag gillar snart. Det kommer bara bli så. Går det för andra går det för mig också. Jag tänker inte sluta hoppas.

Efter cava och batatsoppa äter vi täytekakku. Vispgrädde och jordgubbar. Sedan vill tjejerna gå och lägga sig. Jag hyr en scooter via min scooterpool-app på telefonen. Någon har parkerat den 200 meter bort. Do you have your driver's license? frågar appen. Nej, tänker jag. Jag klickar på Yes, sätter på hjälmen som ligger i scooterns bagagelucka och kör hem. Någon hade lämnat ett paket kex i bagageutrymmet också. Jag förbannar att jag inte kan äta fast föda och överräcker kexpaketet till Bagheera när jag kommer hem.

Dagen efter vaknar jag med all den här energin. Jag vill vattna växterna. Jag vill skriva min praktikrapport. Jag vill illustrera den där sista teckningen. Jag vill skriva detta blogginlägg. Stopp. Andas. A N D A S. Andas igen. Vad händer?

Jag vill saker.

Trots att jag egentligen borde så måste jag inte.

Jag vill.

 

12.03.2018 kl. 12:58

10 tankar just nu

 

 

 

1. Efter min magisterexamen konstaterade jag att det var både onjutbart och ohållbart att försöka försörja sig på konst. I ren panik började jag studera igen. Min tredje examen blir alltså i pedagogik. Gjorde min första praktik i december och har precis gjort klart praktik nummer två. Allt går på nederländska och jag är helt utmattad av tempot, det nya studiespråket (studerade tidigare på engelska) och alla sena kvällar (vi har lektioner om kvällarna så att vi kan gå till jobbet på dagen). Nästa år får det bli lite lugnare studietakt!

2. Jag behöver en paus från konstvärlden just nu. Finns så många aspekter i detta som jag kunde skriva om men främsta orsakerna är kanske att jag är trött på alla klubbar för inbördes beundran, rasismen, sexismen och hur jag knappt känner några konstnärer från sämre förhållanden. Tycker också det är jobbigt att se så mycket dålig konst få plats och har ingen lust att ge mig in i debatten om vad som är bra och dålig konst för jag inser ju att vad jag tycker är dålig konst kanske är bra i någon annans ögon för att den har en annan bakgrund än jag etc etc alla kan göra konst etc vad är konst etc BA NEJ. Det blir liksom en subjektiv, oändlig cirkel av detta. Det tar så mycket tankekraft. Orkar inte med det just nu. Just nu vill jag hellre observe än participate.

3. Drömmer secretly om att ba skita i all konst och all utbildning och ge mig in i reklambranschen med min snubbe som studerar reklamdesign. Vi skulle kunna starta en egen branding/design studio och göra sjukt roliga grejer och tjäna fett med pengar. Jaja. Den som lever får se ¯\_(ツ)_/¯.

4. Nästa lägenhet jag bor i ska vara köpt.

5. Försöker säga "nej" oftare än tidigare. Jag vill sluta säga ja till  precis allt som låter kul för i slutändan när man har tio kul saker man borde göra är det inte särskilt kul längre. Det är dags att hitta fokus.

6. Jag jobbar fortfarande deltid på Iittala i Antwerpen men planerar att byta jobb snart med bättre arbetstimmar. Gillar att ha ett sådant deltidsjobb och skulle inte vilja jobba med något annat medan jag studerar.

7. Försöker ha så kravlösa hobbies som möjligt. Just nu vill jag bara matcha färger och material i inredning och kläder. Gillar också att ta långa söndagspromenader med Bagheera.

8. Jag älskar att resa bort i längre perioder men har inte tid för något sånt på ett tag nu. En dröm är att åka tillbaka till Kina på en längre resa snart. Var planerat att jag skulle ha åkt tillbaka i december men studierna tog över.

9. Sedan jag hade mononukleos i höstas har jag varit sjuk och trött jämt (obs på att jag normally har ett kick-ass immunförsvar och oändligt med energi). Om två dagar ska alla mina fyra visdomständer opereras ut. En av dem fick en infektion efter mononukleosen och jag antar att det har lett till att jag varit mottagligare för nya virus och bakterier som har fått fäste under vintern. Har lovat mig själv att äta fucking hälsosamt och ta hand om mig själv efter operationen. Då kanske immunförsvaret äntlligen repar sig, tänker jag.

10. Dagens tips är Netflix serie Queer Eye. Mysig realityserie med fem homosexuella män som gör make-overs på diverse snubbar i USA. Gör gott för din mentala hälsa att se på detta, lovar!

 

04.03.2018 kl. 22:11

 

 

Nanó

 

Ekonomerna kallar mig hipster med quarter-life crisis. Konststuderanden slåss om att få ha mig som deras mentor. Vännerna säger att jag måste dricka mera vin med dem och mindre vin framför min dator. Flydde Finland för att putsa Aalto-vaser i en affär i Antwerpen var jag inte har råd att köpa något av det jag säljer.
 

 

 


 

 

Arkiv

 

Favoritinlägg

☾  Mina bröst ser helt jävla fantastiska ut, svarar jag
☾  Sex saker jag lärde mig för sent om mens och preventivmedel
☾  Jag är alltid otillräcklig
☾  Det var en gång jag ville avsäga mig finlandssvenskheten
☾  Att jobba icke-prestationsinriktat
☾  I den västerländska kulturen existerar inget magfett
☾  Klänningar och klass
☾  Ta rosa tillbaka!
☾  Hem till Bornem
☾  Jag minns inte den sista ögonkontakten
☾  Älska mig
☾  Tårar rinner ner för Danfeis kinder
☾  Feminismen och kärleken
☾  Det stora inlägget om Kina
☾  Du, jag och trappuppgången